Mamma

Min mamma ringde idag. Det blir alltid långa samtal med henne. Vi planerar semestrar och annat skoj, så då kan det ju gå en massa minutrar, jag tror det blev över en halvtimme som vi pratade. Jag har skrivit en dikt som är tillägnad alla mammor :-)

Mamma

Du höll mig nära ditt hjärta
och gav mig livets föda
som gav mig styrkan att växa.
Du lät mig vila i din famn,
inlindad i filten du virkade
medans du väntade mig.
Du gav mig färger att rita med
och lärde mig att färga mitt liv
som jag ville och kände.
Du lärde mig att det sköra i snöflingan
kan bli något stort och värdefullt
ihop med andra snöflingor,
och byggde mig en lykta med ljus
i skymningen.
Du gav mig en penna och
lärde mig att skriva mitt namn,
och visade mig vem jag är.

En underbar dag

Idag mår jag betydligt bättre än vad jag gjorde igår. Igår strejkade ju min hjärna, som den gör ibland pga en stroke som jag har haft. Men som sagt, idag mår jag bra och då har jag passat på att göra sånt jag inte kan göra då jag är sjuk. Jag har städat, bokat tid i tvättstugan och gått en långpromenad med Elvis. Det är kanon fint väder ute idag så allt är verkligen på topp. Skönt med såna dagar, så det inte bara är dåliga dagar.

Jag och Elvis gick bort till skepps sättningarna som finns i Klintehamn. Elvis älskar att vara där för det är mycket att springa på, mitt ute i skogen och många pinnar finns det. Jag fotade lite som jag vill visa.

Skeppsättningarna i Klintehamn

En mycket glad Elvis

Titta Matte vad jag har hittat!

Slakta!

Då stroken själ mina ord får bilderna tala

Det har tagit mig över en halv timme att logga in på min blogg. Min stroke skalle är inte som den ska idag. Tydligen kommer jag inte ihåg mitt lösenord, fick göra ett nytt som jag redan har glömt. Ibland känns det som om ett skott i pannan skulle sitta fint. Näää, ta det inte så allvarligt, jag är inte självmordsbenägen!

Jag märker redan nu att jag inte kommer att kunna skriva så mycket. Inloggningen tog för mycket energi så nu strejkar både skallen och händerna. Jag får ju en viss problematik med motoriken ibland då skallen är trött. Ni får titta på lite bilder ist. Jag är för trött för att orka skriva. Vi är kattvakt denna vecka till två katter som heter Humlan och Felicia.

Felicia och mitt marsvin Prillan

Fina Felicia

Humlan

Skvaller, gott eller ont?

Jag har funderat en del på det här med skvaller. Vad är skvaller och vad är skillnaden på skvaller och att man pratar om andra av omtanke? Ibland tror jag att vi har svårt att skilja på det. Att man ringer och berättar tex att den och den har skilt sig, att Greta har köpt för dyra skor, att Olle har vunnit massa pengar, det är vi nog alla överens om att det är skvaller. Men hur är det om man berättar om någon som tex har dålig ekonomi, är svårt sjuk, har fått missfall osv. Är det kvaller? Om man frågar mig så är det skvaller. Så länge inte personen i fråga har själv gett lov till att man för det vidare så är det skvaller.

Jag verkar vara en av de få som inte gillar skvaller. Folk köper skvaller tidningar, de ringer till varandra bara för att skvallra och det värsta av allt är att många gottar verkligen sig i det. En person ringde till mig här om dagen och hade massa skvaller om personer som jag inte ens visste vilka det var. Jag lyssnade med ett halvt öra, tillslut hör jag hennes man säga: Men sluta upp med ditt skvaller. Kvinnan blir tyst en stund, sen säger hon lite irriterat "Telefoner finns till för att man ska kunna skvallra".

Vad är det som gör att vi tycker att skvaller är så intressant? Jag har faktiskt ingen aning. Möjligen att vi gillar att leta fel på andra och gärna förstora dom så vi kan känna oss lite bättre. Det versta av skvaller jag har varit med om och som tyvärr upprepar sig många gånger är när vi kristna har våra möten. Vi träffas på Gudstjänster, bönemöten och hemgrupper. Det är ofta jag hör personer lägga fram någon annan som böneämne, någon som inte själv är där. Många gånger har personen i fråga själv bett om att man ska be för honom eller henne, men det är en annan sak. Men ibland berättar någon om en persons situation, oftast någon som alla vet vem det är. Någon kan tex berätta om någon annans dåliga familje relationer, eller ekonomin som är dålig för någon, eller att man tycker att någon har gått ner i vikt för mycket så då är det säkert ätstörningar. När personen har fått vräkt ur sig allt dåligt den kan komma på om den stackare dom pratade om, så avslutar personen med "Vi får be för honom", och på det viset har han rättfärdig gjort sitt skvallrande och personen ses som en mycket omtänksam person.

Jag stör mig jättemycket på sånt där, kanske för att jag själv har blivit utsatt. Personer från församlingen började komma fram till mig och frågade olika saker och jag fattade ingenting. Tillslut var det en från hemgruppen som berättade vad en annan hade sagt. Då förstod jag varför flera hade frågat så konstigt.
Jag tycker att om man ska prata om nåt personligt om någon annan, så ska man fråga den personen det gäller först. Fast i mitt fall handlade det bara om att någon ville skvallra.

Jag vill dela med mig av en dikt som är skriven av Anna Svedberg. Den moderna häxan, heter dikten.

Hon finns överallt mitt ibland oss där vi är
Utan att ha det som titel utövar hon sina påtryckningar,
sin påverkan, sin negativa kraft, sina lögner
Hon manipulerar, kontrollerar och styr människors tankar
Genom skvaller och förtal dödar hon urskillningslöst
Hon fyller människors hjärtan med vemod
Tvivel, rädsla och oro sår hon runt sig som maskrosfrön, för vinden
allt medan hon kan kalla sig kristen, bildad eller god, vit eller svart, röd eller gul
Hon kan vara helt ovetande om att hon är
just den häxa hon kommit att bli
Och långt värre saker åstadkommer hon
än de som kallar sig häxor