Kramfors

Kramfors

torsdag 27 september 2012

Invänta trafiklots

Idag känner jag mig inte så pigg. Har inte sovit en blund inatt pga regnet som smattrade, eller rättare sagt dånade, mot taket. Jag störs också av trafiken, fast jag använder öronproppar. Jag fattar inte varför jag är så lättväkt. Jag har alltid varit så.

Nåja, jag får göra det bästa av situationen. Men jag tror inte det blir nåt kvällsmöte för min del ikväll i kyrkan. Jag hade planerat att gå dit, men jag mår verkligen jättedåligt. Känns som jag ska spy när som helst, och illamåendet har suttit i hela dagen. Jag blir så då jag är trött.

Jag vet inte hur jag ska göra med mina planer om att ge ut en till diktsamling. På sätt och vis vill jag det. Jag har ju planerat för det länge nu och har några nyskrivna dikter som jag inte har gett ut tidigare. Men av någon anledning tar det emot att ge ut en till bok. Jag vet inte varför. Jag har lust och inspiration för att skriva, men så fort jag tänker på att ge ut en ny bok, så tar det emot. Jag brukar ju brinna för varje ny bok jag jobbar på. Men jag känner mig så trött och slut. En god vän till mig som heter Anna, har lovat att hjälpa mig med boken. Hon är själv författare och dessutom lärare, så bättre hjälp kan man inte få. Men min trötthet gör att jag ena dagen vill ge ut en bok till och nästa dag inte. Kanske är det inte meningen att jag ska ge ut en bok till, kanske Gud har tänkt nåt annat med mitt skrivande och mina dikter? En sak har jag lärt mig under mina levnads år, och det är att om det inte känns 100% rätt i hjärtat, så ska man vänta.

När vi flyttade från Gotland så kom vi till ett vägarbete. Där fanns en skylt där det stod: "invänta trafiklots". Vi väntade, och tillslut kom en liten truck som körde framför oss och visade vägen ut ur kaoset. Det var vi tacksamma för.

Lite så är det med det vardagliga livet också, kan jag tycka. När man inte vet vilket håll man ska köra eller gå, så kan det vara skönt att ha någon som vet och visar vägen. I mitt liv är det Gud som är trafiklots. När jag inte vet hur jag ska göra, tex nu med den där boken, så inväntar jag på att bli visad rätt väg, tills det känns rätt i hjärtat.

Kanske är det fel tidpunkt nu, kanske har Gud tänkt något annat eller kanske är det bara jag som oroar mig, men då visar det sig så småningom.

Följ dina drömmar, men hasta inte iväg för fort, lyssna till ditt hjärta och invänta trafiklots.

onsdag 26 september 2012

Choklad- en dikt

Jag tycker om godis, och choklad är inget undantag. Choklad kan ha så många betydelser, så därför har jag skrivit en dikt om just choklad :-)

Tänderna möter det mörka som krossas och blir till en njutning på hög nivå och allt runtomkring bleknar för stunden.

Blåfrusna händer värmer sig mot koppen fylld med smakrik, värmande choklad, som väcker barnaminnet om en doppad ostmacka i ett glas med Oboy.

Det förbjudna i det undre lagret blir mer spännande än det övre, i asken som delas på julaftonen.

Cola-cola Zero och Marabous chokladkaka med schweizernöt blir symbolen för fredagsmyset hos ett par som fortfarande älskar varandra.

Chokladasken vid sjukhussängen påminner om vänners omsorg och kärlek och blir tecknet för att ingen ska behöva vara ensam i livets svåraste stunder.

Choklad är kärlek i olika former

måndag 24 september 2012

Nya jag

Idag åkte mitt långa hår. Jag är jättenöjd och det blev precis som jag hade tänkt. Kort i nacken och lite längre lugg. Jag sätter in bilder här, så ser ni hur det blev.

Foto tur bland tjuvar

Igår åkte jag och Micke till Väja för att gå en promenad. Det finns fina och bra promenad vägar där också. Med oss hade vi så klart Elvis.
Jag passade på att fota, och det fanns mycket fint att fota där. Jag sätter in bilder här nedanför så får du se en del av allt det fina vi såg.

När vi åkte hem körde vi upp till ett bostadsområde i Väja, för att se hur det såg ut där. Där fanns det en vägskylt som jag aldrig har sett tidigare. Varningsskyltar för Älgar har man ju sett, men inte för tjuvar *skratt*.

Idag ska jag till frisören och klippa mig. Det är så typiskt mig. När jag har sparat ut håret så har jag långt ett tag, sen klipper jag mig kort igen. Det är ganska skönt med kort hår, tycker jag.
Jag tror att jag ska spara lite längd på luggen, vi får se hur det blir.
Jag sätter in bilder här på bloggen på min nya look :-)

söndag 23 september 2012

Imorgon åker det av

Igår fyllde Mickes brors son Lukas 7 år. Vi var där och grattade han, så klart. Han hade önskat sig figurer från data spelet Skylanders. Han fick en av oss och han hade fått av av andra också. Som tur är hade ingen av oss köpt samma figur.
Lukas var helt upptagen med att spela tv spel och berättade ingående för mig om de olika karaktärerna i spelet och deras uppgifter.

Jag har ju börjat träna, som jag har berättat tidigare. Jag har en app som hjälper mig att gå ner i vikt. Jag har gått ner mer än 4 kilo sen 30 augusti. Det som är svårast är då man är borta, tex igår på Lukas kalas. Då blev det tårta och kakor. Det är svårt att veta exakta mängden. Man vill ju inte ta med sig vågen och börja väga allt, och fråga om varje ingrediens i allt. Så då får man chansa och lägga in på ett ungefär.
När jag kom hem från kalaset gjorde jag två stycken varma mackor till mig. Efter det lyste appen röd, så det blev en rask promenad i regnet med Elvis i 55 minuter. Efter det lyste den inte röd :-)

I fredags var jag och Micke på Outlet här i Kramfors. Vi köpte jättebra täckbyxor och mjukis byxor till Micke och till mig köpte vi en fin fleece jacka och underställ. Det var kläder av bra kvalité och av kända märken. Allt fick vi för under tusen lappen. Hade vi köpt täckbyxorna på fjällräven hade vi fått betala betydligt mer för bara dom, än vad vi betalade för allt det där i fredags. Vi var på fjällräven och tittade där då vi var i Ö-vik, och dom har sjukt bra och fina kläder, men priserna var lite, eller mycket, för mycket för vår lilla börs. Så det var tur att vi inte köpte täckbyxorna på fjällräven.

I morgon ska jag till frissan, då åker mitt långa hår av. Bilder kommer här på bloggen.

Idag blir det bilder på Lukas då han spelar tv spel, på hans presenter på figurerna från Skylanders & en katt som tillhör Jens, Mickes systers son.

söndag 16 september 2012

Från Skylanders till välgörenhet

I fredags åkte jag och Micke till Ö-vik för att köpa en present till Mickes brors son Lukas som fyller 7 år. Han hade önskat sig figuren Drill Sergeant från Skylanders. Innan jag fattade vad det var. Det är en figur från ett dataspel, ifall nån undrar :-)
Vi hittade en Drill Sergeant i en spelbutik i Ö-vik. Det fanns bara en kvar, så vi hade tur.

När vi var klar i Ö-vik åkte vi till mina föräldrar i Mellansel. Det var trevligt att komma dit, det var ju ett tag sen som vi var där. Men det är svårt att hålla dieten med all mat och alla kakor som serveras där. Men jag tog många promenader med Elvis och vi gick alla runt västersel, igår. Så lite av allt det goda borde jag ha bränt bort iaf.

Idag blir det en hemma slapp dag. Eller, jag ska inte slappa hela dagen. Elvis och jag har tagit en timmes promenad nu på morgonen och fler promenader blir det idag. Det är ju tur att jag har en hund, då måste jag ju ut och gå.

Jo, jag måste berätta! Igår åkte jag, Mamma och Micke till NBC i Gottne, utanför Mellansel. Det är en second hand butik, där intäkterna går till välgörenhet. Jag hittade en jättefin och mysig tjocktröja för bara 40 kr. Det är ju super inne med stickat nu i höst och jag behöver lite varma kläder, nu när vi har flyttat upp till Norrland.

Om du någon gång kommer till Ö-vik eller trakterna där omkring, så gör dig besväret att åka till Gottne och gå på den Second hand butiken. Det är helt klart värt att köra några extra mil för det. Samtidigt som du kan göra fynd så hjälper du människor som har det svårt. Hade jag haft en riktig dator så hade jag länkat till deras hemsida. Nu sitter jag och knappar på min IPhone.
Jag tror hemsidan deras går att hitta på Google. Sök på NBC Gottne, så tror jag du kan hitta det. Där ska det finnas kontonummer att sätta in pengar på om man känner att man vill ge en gåva till deras arbete, som dom gör för att hjälpa människor.

Nåja, nu ska jag se om jag kan hitta lite frukost. Magen kurrar.

Jag sätter in två bilder på min systers son Till. Det är bilder från då dom hälsade på oss nu senast.

måndag 10 september 2012

Vindögd,rödhårig teolog

Dagarna rullar på här i Kramfors. Som jag har berättat tidigare så har jag börjat träna. Jag går långa promenader varje dag. Det finns så många bra vägar att gå här i Kramfors. I Klintehamn blev det ofta samma runda hela tiden, som både jag och Elvis tröttnade på.

Förutom att gå så tittar jag mycket på teve, McLouds döttrar på kanal 9, tittar jag bl.a på. Den serien har jag följt ett tag, den är bra. Det blir mycket te drickande för mig på dagarna. Jag tycker om te. Det är liksom lite mysigt att krypa upp i fåtöljen med en varm kopp te i handen, Elvis i knäet och se en bra film eller serie.
Tidigare var det några som kallade mig för teologen, för att jag drack så mycket te =)

I helgen som var färgade jag håret rött. Jag tycker det blev bra. Jag ser lite piggare ut med färg, än det vanliga mellan blonda håret.

I söndags var jag i kyrkan. Det var sån bra predikan. Jag blev jätteinspirerad av den. Jag träffade flera goa vänner som jag kramade om. På tisdag är det bön i kyrkan, då ska jag dit. Jag har saknat dom bönekvällarna då jag bodde på Gotland.

Jag sätter in en bild på mig så får du se hur mitt hår blev. Jag vet inte hur många foton jag tog på mig. Jag blev vindögd på alla, så tillslut gav jag upp. Det blir en vindögd, rödhårig "teolog" på bilden.

fredag 7 september 2012

Löftena kunna ej svika

Igår skrev jag om en plats som jag har jobbiga minnen ifrån. Den platsen heter Björknäs. Där låg psykiatri avdelningen tidigare. Jag låg inne där vid flera tillfällen, pga depression.
Jag orkar inte skriva om den tiden, men jag har djupa sår från den tiden, men också många minnen jag kan skratta åt, glädjas över. Minns många fina människor som jag mötte där.

Idag mår jag bra, även om minnena och såren kan bli lite jobbiga ibland.
Idag tog jag och Elvis en promenad dit. Jag tror det var nödvändigt och meningen att jag skulle dit. Jag visste inte om jag skulle orka, men jag tänkte att jag kan ju alltid vända om, om det blir för jobbigt. Men när jag nästan var framme såg jag en jättefin regnbåge som gick över den platsen. Jag blev så glad och den gav mig styrka att orka gå dit. I Bibeln är regnbågen en symbol för Guds löften. Noa såg regnbågen efter att arken hade landat på marken och Gud sa att regnbågen är ett tecken på att jorden inte ska gå under av översvämning igen. För mig blev det ett tecken på att det gamla är förbi och kommer inte åter.

Jag är glad att jag gick dit, men en sida av huset orkade jag inte gå till. Där satt jag ofta och rökte ihop med en person som är död nu.

Huset var helt förstört, så tydligen är det inte bara jag som har svåra minnen därifrån hihi. Jag fotade lite där och även regnbågen som jag såg innan jag kom fram till platsen.

torsdag 6 september 2012

Svåra minnen och mycket motion

Jag trivs i Kramfors. Förra gången som jag bodde i Kramfors, innan vi flyttade till Gotland, trivdes jag inte. Jag tyckte inte det var något fel på själva staden och församlingen (Pingstkyrkan) trivdes jag i, men jag hade för många svåra minnen av saker som jag gått igenom i Kramfors, som var för svåra för mig att bära. Ett sätt att komma "bort" från minnena var att flytta. En annan orsak till att vi flyttade var att personer i vår omgivning ville styra och kontrollera oss hela tiden, det blev lite för mycket för mig och min man.

Nu har vi bott på Gotland i fyra år. Det var fyra välbehövliga år. Jag tror att det var meningen att vi skulle vara borta ett tag för att sen komma tillbaka. Ibland är det nödvändigt för att få lite distans till saker och ting.
Vi har bara bott här i 3 veckor sen vi flyttade från Gotland, men än känns det bra. Såren av det jag har gått igenom finns fortfarande kvar, men det var ändå nödvändigt att åka till Gotland och få lite andrum.
Det finns ett ställe här i Kramfors, där jag har många jobbiga minnen ifrån. Jag har tänkt att ta med mig Elvis dit någon gång, på någon av våra långpromenader, men än känns det för jobbigt. Jag blir bara ledsen då jag tänker på det stället och alla minnena kommer tillbaka. Men någon gång blir det, då jag känner mig redo.

Mina promenader går bra. Jag har inte så mycket att göra på dagarna då alla andra jobbar, så då blir det promenader för mig och Elvis. Jag tycker om att gå och här i Kramfors finns det så många promenadvägar att gå. Idag gick jag förbi huset som vi hade på Krammgatan. Det stod kvar, fast med en annan färg och lekstugan var borta. Ett garage var byggt på gården och med tanke på den stora studsmattan på gården så gissar jag att det är en barnfamilj som bor där nu.
Det var skönt att vara ute och gå. Idag är det blåsigt och lite kyligt, så jag fick ta det lite lugnare idag. Orkar inte gå så fort i blåst och kyla.

Jag sätter in en bild på Elvis som är min trogne motionspartner. Bilden tog jag då vi hade gått till icktjärn.


tisdag 4 september 2012

Ge inte upp!

Idag tog jag och Elvis en extra lång promenad, men jag anade inte att det skulle vara så många och långa uppförsbackar. Jag gick och gick och trots blodsmak i munnen och att jag började hosta upp slem, så fortsatte jag. Självklart stannade jag och vilade, men jag vägrade att ge upp. Mitt mål var Icktjärn, som är ca 3 km till från oss. Men 2 km är typ bara uppför, jag blev så trött. I vanliga fall brukar jag inte pressa mig så här hårt, förutom då jag gör arbets EKG på sjukhuset och jag är uppkopplad på maskiner som räknar puls, blodtryck, syre och en läkare i närheten. Men idag gick jag in för att nå mitt mål, utan läkare och hjärtmaskiner i närheten.

Efter ett tag var jag nära att ge upp. Jag var helt slut och yr, men precis då jag skulle vända såg jag en skylt lite längre fram där det stod "Icktjärn 300 m". Gissa om jag blev glad! Jag vet inte vart jag fick energin ifrån men jag gick ända fram och där väntade mig en stor belöning, en fantastisk utsikt. Där blev jag sittande ett tag. Hem var lättare, då var det nerför =)

Jag är så glad att jag inte gav upp. Tänk att ge upp strax innan mållinjen. Hur ofta gör man inte det i livet? Inte bara då det gäller sin träning. Det finns så mycket i livet som är värt att kämpa för. Ibland när livet är tufft mot en, är det kanske svårt att se. Men om man bara tar ett steg i taget så kommer man fram. Det gör ont, jag vet, men livet är värt att leva!

Igår fick jag besök av min syster och hennes familj. Det var så roligt att träffa dom igen. Det var ett år sen sist. Lille Till har blivit så stor. Jag har gjort ett bild collage med foton som jag tog på Till igår.

lördag 1 september 2012

1331 kalorier & shopping

För flera veckor sen skrev jag här i min blogg att jag ska gå ner i vikt. Det har inte gått så bra med den saken, kan jag säga. Men nu ska jag försöka igen och har lagt upp ett mål att gå ner 14 kilo på 19 veckor. Jag har hittat en app som ska hjälpa mig med det. Om jag ska nå det målet så får jag äta Max 1331 kalorier per dygn. Så jag lägger in allt jag äter och dricker, inkl te och då ser jag hur mycket jag har kvar att äta. Tidigare hade jag noll koll på det. Jag lägger in träning också & då drar den bort antal kalorier jag har bränt av det jag har ätit. För mig finns det inte så mycket träning att välja på pga hjärtfelet jag har. Jag kan ju inte springa, simma, styrketräna, spela tennis mm. Det är promenader som gäller för mig. Men det är helt ok, jag tycker om att gå, men det hade ju varit roligare om jag fick springa.

Så nu lägger jag in alla promenader, långa som korta, snabba och långsamma, alla kalorier räknas.
Tyvärr är det bara regn här i Kramfors så det är inte lika kul. Elvis vill inte följa med om det regnar, bara om jag tar korta promenader på max 15 minuter. Han ligger helst hemma i soffan då det regnar.

Idag har jag och Micke varit till Ikea. Vi behövde en del saker till vår nya lägenhet. Vår kompis Sara var också med och det var så roligt att träffa henne. Jag gillar Sara!
Vi köpte en taklampa till vardagsrummet, en skrivbordsstol, 2 hänggarderober mm. Jo, en köksvåg köpte vi också så jag kan väga sånt jag äter :-) Det är viktigt så det blir rätt.

Nu har jag precis börjat, jag började igår, så vi får väl se om jag lyckas. Men lyckades jag att sluta röka för över 9 år sen, så ska jag väl klara detta. Det är roligare nu då jag har en tabell att följa så jag har koll.
Nu är det inte så att jag lever på vatten och morötter. Jag äter det jag vill äta, men bara det inte överstiger antal kalorier jag får äta. Åt en räkmacka och en tryffel kaka på Ikea idag. Det är helt ok, bara jag lägger in det i appen så det tas med. När man fikar ute så där är det ju svårt att veta tex hur många gram kakan väger och innehåller. Det finns varor i appen att välja på och de som inte finns med kan man skanna (stavas?) in från förpackningen, men det är ju svårt då man är ute. Så jag tog den som en brownie. Det är väl kanske lika många kalorier i dom. Förresten så delade jag och Micke på kakan och jag åt inte upp hela räkmackan, för jag orkade inte den. Så jag tror inte det blev så fel.

Nu ska jag vila fötterna, fast det gör jag ju redan =)

Ha det bäst!