Kramfors

Kramfors

torsdag 29 november 2012

Måååål!!!

Japp, i morse när jag ställde mig på vågen så visade den 60 kilo, vilket var min mål vikt. Gissa om jag blev glad! Har gått ner 13 kilo. Jag vet att man inte ska ge sig själv beröm i detta land, där det är förbjudet att tycka att man är bra. Men det skiter jag i! Jag är skit stolt över att jag klarade det. Men det är nu det verkliga jobbet börjar, att behålla vikten. Det går ju betydligt fortare att gå upp alla dom där kilona än vad det var att gå ner dom.

Jag är lite ledsen över att jag inte kan träna på fler sätt än att ta promenader. Men jag förstår inte varför jag inte skulle kunna det. Okej, att lyfta skrot är ju inget för en hjärtsjuk, det fattar ju jag med. Lika så springa, simma, tennis och annat där man använder armarna mycket. Cykla har jag provat och det går verkligen inte. Jag fick en jättefin motions cykel av Micke där jag kunde göra eget schema..men jag var typ död efter bara några minuter. Gjorde flera försök men tillslut sålde jag den.

Men jag tycker att jag skulle kunna träna på gym utan att lyfta massa vikter. Jag menar, magmusklerna, benen och ryggen borde jag ju kunna träna. Vattengympa har jag provat och det var ingen hitt. Sjukgymnasten var hela tiden rädd att jag skulle tvärdö där i vattnet, så hon glömde nästan bort de andra i gruppen och jag var rädd för vattnet :-/ (kan inte simma).

Nä, jag får nog fortsätta med mina promenader. Just nu har jag fått problem med min lilltå, eller båda lilltårna. Jag har ju brutit min högra lilltå ett antal gånger och den har vuxit ihop fel och är sned och krokig. Den andra lilltån har nog också fått sig en rejäl smäll nån gång, för den är inte heller som den ska. Men det är bara den högra som jag har röntgat och fått bekräftat att den har varit av på flera ställen och vuxit ihop fel. Men det är inget dom gör nåt åt.

Men..igår kände jag att jag fick så ont i små tårna när jag var ute och gick. Idag blev det ännu värre, så jag kan inte gå så fort som jag vill. Jag har köpt nya skor, så det kan ju bero på dom. Jag hoppas verkligen det går över för jag vill ju fortsätta med mina promenader.

Jag försökte förgäves hitta några fina byxor att ha på mig här om dagen. Eller fina, men något annat än mjukis byxor, men allt var för stort. Jag har gått i mjukis byxor hur länge som helst nu, så idag gick jag ner på stan och köpte mig ett par nya jeans tights. Jag kan ju inte gå i mjukis byxor eller överdrags byxor jämt när jag är ute bland folk. Jag måste ha fler byxor men ska vänta till mellandags rean. Behöver ju tröjor också.

Här kommer bild bevis på att jag väger 60 kilo nu. Fotot tog jag i morse.

onsdag 28 november 2012

Nära skjuter ingen hare

Så sa Gunde ofta, tex på Fångarna på fortet, och nån av deltagarna sa "det var nära", efter att nästan ha fått nyckeln. "Nära skjuter ingen hare!", Sa Gunde då.

Så kände jag mig i morse då jag ställde mig på vågen och den visade att jag nästan har nått mitt mål. Jag tog fram mobilen och skulle fota, för jag tänkte "nu är det nära!", men kom då på Gundes ord "Nära skjuter ingen hare!"
Jag kan ju inte se mig som en segrare innan mållinjen. Hur skulle det ha sett ut om Gunde, Wassberg och andra segrare stannade precis innan mål och sa "Nu är det så nära, så jag kan lika gärna stanna här"!
Nä, i mål ska jag och jag tänker inte ge upp vid mållinjen. Kanske har jag nått mitt mål i morgon. Vi får se, men det blir under denna vecka iaf.

Men jag är stolt och glad att jag har lyckats ändra matvanorna och motionerat så mycket. Det har gett resultat. Bilden här nedan är bevis på det. Det är mina favorit jeans som kändes en aning trång för några månader sen, men som nu är en aning stor :-)

Jag var lite orolig från början att jag inte skulle klara det här. Det krävs ju lite planering och uthållighet. Jag tänker mest på matlagningen. Att varje dag, vid varje måltid, väga alla ingredienser och skriva in i appen Shapeup tar tid. Och jag som dessutom inte gillar att laga mat har verkligen fått bevisa för mig själv, att det går att genomföra saker, fast det är skit tråkigt att göra, om man har målet i sikte. En del tycker att träningen är det jobbiga. För mig har det inte varit något problem eftersom jag tycker om att röra på mig. Det enda som har varit jobbigt med det är att jag bara kan ta promenader. Jag skulle gärna vilja gå på gym och träna styrketräning, men jag får ju inte lyfta tungt. Springa skulle jag också vilja kunna göra, men det går inte. Så promenader är vad som gäller för mig.

Idag blev det blomkål, gröna ärtor, cocktail tomater, korv och keso med svartpeppar till lunch. Det var så gott!

tisdag 27 november 2012

Din fot och handavtryck i gips

Jag skrev den här dikten för flera år sedan. Den är väldigt personlig för mig, men känner att jag vill dela med mig av den till dig som läser min blogg.

Jag höll dig i mina armar,
ett nyfött barn, så vackert och oförstört
Ett barn som var min längtan,
min skatt och min glädje...min dotter.
Du fanns där och jag hade dig,
men tiden gav och tiden tog.
Nu ser jag bara dig ibland,
på loven och på foton.
Foton som finns överallt där jag finns,
i sovrummet, köket, hallen, vardagsrummet, i datorn, på skrivbordet...
Kanske är det för mycket,
men jag vill se dig, fast det smärtar i mitt bröst.
Jag saknar dig!
Vill krama dig, tjata om att du ska hänga upp jackan, trösta dig, laga mat åt dig, stryka dina kläder, säga åt dig att inte sitta uppe för länge.
Jag vill hålla om dig,
men allt jag har av dig är bilder
och din fot och handavtryck i gips.

söndag 25 november 2012

Klappat & klart

Igår var vi till Birsta för att handla julklappar. Vi käkade på Ikea men vi var aldrig in på själva Ikea butiken. Kändes onödigt, eftersom det var julklappar till barnen som vi skulle handla. Vi gick i butikerna som finns runt Ikea. Vi hittade alla julklappar i samma affär. Nu var det ju bara till Lukas, Fabian och Till som vi skulle handla till, så vi gick till en leksaks affär.

Jag behövde vinterskor, så det köpte vi också. Jag ville ha ett par riktiga vinter skor som är bra att gå i, eftersom jag går så mycket. Så det är inga fin skor, men praktiska och sköna. Dom liknar såna där snowboard skor. Visst heter dom så? Jaja, bra verkar dom vara iaf.

Jag har känt mig dålig i några dagar. Haft ont i huvudet och lite hängig. I morse fick jag förklaringen. Jag vaknade med att jag är alldeles tjock i halsen och ont i öronen. Förmodligen har jag feber, känner mig slut och hängig. Det är många som är förkylda nu, så konstigt vore ju om jag inte blev det också. Micke har också ont i halsen och öronen, så det är bara en tidsfråga innan han också blir sjuk.

Idag blev jag tvungen att duscha Elvis. Det har jag tänkt göra länge, men har inte blivit av. Han blev så smutsig under promenaden i morse så jag fick duscha honom. Jag passade på att ta hela han, när jag ändå hade han där i duschen, för det behövdes verkligen. Så idag tänker jag ägna en tid till pälsvård.

Jag hade tänkt att gå till Gudmundrå kyrka och lyssna på en gospelkör som ska sjunga där. Men jag vill inte smitta ner folk, och jag kommer bara sitta där och snora och snyta mig. Känns inte så fräscht.

Förresten! Kommer bi ihåg, ni som var barn under 80-talet, den där orm kuben? Jag hade en sån som barn. Det gick att göra olika figurer med den. Igår såg jag en sån kub i en affär och fick ju en nostalgi kick som heter duga, då jag såg den. Jag var bara tvungen att köpa den. Så igår satt jag här hemma, medan jag tittade på teve, och försökte komma ihåg hur man gjorde. Jag tror minnet satt mer i fingrarna än i skallen. Jag gjorde både, hunden, bollen, korset och ubåten....jättekul!

fredag 23 november 2012

Midnatt råder...

Ja, nästan iaf! Kl är nu 5:18 på morgonen men jag har varit vaken nästan hela natten. Jag fick sån gräslig huvudvärk igår kväll, så jag fick gå lägga mig. Men vaknade typ vid halv två och har varit vaken sen dess. Har haft så ont i skallen och har det fortfarande. Typiskt...jag som hade tänkt att städa, sätta upp julgardiner och göra advent fint idag. Det får vänta! Jag var hos frissan igår och klippte mig, kanske blev det lite för mycket för min skalle. Men jag blev fin i håret, så det var värt det. Hon är duktig på att klippa Sofie, som min frisör heter. Korta frisyrer är hon skitduktig på och jag klippte kort. Jag tycker det är vansinnigt snyggt med kort hår. Nackdelen är att man får gå till frissan så ofta, speciellt jag, för mitt hår växer så fort.

Idag blir det till att ta det lugnt. Ska plocka ur diskmaskinen och fylla på med ny disk, om min skalle tillåter. Men annars blir det att chilla framför teven. Har en gammal klassiker att se, Flashdance. Den ska jag titta på idag.

Klart jag ska motionera också. Min PT...Elvis är inte sjuk och han ser till att jag kommer ut och rör på mig varje dag, flera gånger om dagen :-)
Vilken hård PT jag har ;-)

Här är en bild på mig då jag kommit hem från frissan. Snyggt va?!

torsdag 22 november 2012

Bakis dag

Nej då, bli in't oroliga nu. Jag har in't börjat supa. Jag har gjort nåt bättre, jag har bakat =)
Därav kommer rubriken "bakis dag". Jag bakade Kramfors kakan igår. Den har många namn..Kärleksmums, mocka rutor, snoddas och Kramfors kakan. Varför vi här i Kramfors vill ta patent på kakan genom att kalla den för Kramfors kakan, har jag ingen aning om. Kanske kommer den här ifrån? In't vet ja!
Men god är den..Mickes favorit kakor, så det känns bra att ha gjort den. Fast vi fick bara smaka kanterna. Resten ska vi ha till jul, så de lade jag i fina jul kakburkar och frös in. Så nu har jag både hallongrottor, choklad bollar och Kramfors kakor i frysen. Inte illa pinkat för att vara fru Nordén, jag som hatar att baka. Julgodiset går det trögare med, eller det går in't alls. Har in't börjat med det än. Regina frågade igår vad jag önskade mig i julklapp. Hon känner till mitt mildt sagt ointresse för bakning, så när jag svarade julgodis, så garvade hon. Hon förstod vad jag menade.

Idag har jag tid hos frissan. Mitt hår växer som en ovårdad trädgård. Mina virvlar och lockar spretar åt alla håll.
Det känns bra att få bli fin i håret innan jul.

Men nu kurrar magen. Ska koka gröt så magen blir nöjd.
Får jag förresten bjuda på en Kramfors kaka? Här kommer bilder från gårdagens bakis dag :-)

onsdag 21 november 2012

Stolt och glad

I morse vägde jag mig och jag vägde 61,7 kilo. Kära nån vad nära målet jag är nu. Mitt mål är ju 60 kilo. Det var lite tungt någonstans i mitten, typ vid 63. Jag lyckades gå ner till 62,5 men på helgen gick jag upp till 63 igen, och så var det inte bara en gång.

Men så en helg när jag var på affären fick jag en tanke ställare då jag letade angry birds påsarna (godis) och tittade ner i min korg. Det var läsk, brie ost, baguetter pluss att jag var på väg att hämta en påse angry bird. Då bestämde jag mig, nu får det vara nog! Det blev ingen påse angry bird för mig den helgen och inte följande helger heller. Det, ihop med bra mat och motion gjorde att jag lyckades fortsätta att gå ner i vikt. Det är så lätt att man ger upp, eller som i mitt fall, börjar fuska och äta osundare, då man har kommit halv vägs. Det är ju då man verkligen ska kämpa.

Sen är det ju klart att man måste lyssna på kroppen. Som här om dagen då jag var dålig, tog jag en paus från träningen. Jag unnar mig också nåt gott ibland, som ost eller en godis bit.
Men pepparkakor ska man akta sig för! Jag var på väg att ta två pepparkakor med ädelost för ett tag sen, men två pepparkakor var ju nästan hela mitt dagliga kalori intag, det var över 900 kalorier, och då hade jag inte räknat med osten. Så dom kakorna fick jag snällt lägga tillbaka i burken igen. Jag vet inte om det är olika för olika sorter. Det här var Nyåkers pepparkakor. Dom är mina favoriter. Men ack vad mycket kalorier det är i dom. Inte konstigt att jag blev rund om magen, så mycket pepparkakor som jag åt tidigare.

Anledningen till att jag bestämde mig för att gå ner i vikt var för att jag tröttnade på att folk klappade mig på magen och kommenterade hur rund jag har blivit. Även om jag blev sårad så var det kanske det jag behövde för att komma igång. Så dom gjorde mig en tjänst där :-)

Jag är iaf stolt och glad att jag har kommit så här långt och är så nära målet. Jag har ju försökt tidigare, då jag bodde på Gotland. Jag kom igång med träningen ett tag, men gav upp efter några veckor. Så var det ju när jag skulle sluta röka också. Jag slutade och började, slutade och började. Tillslut började jag snusa istället för jag trodde det skulle hjälpa, men det blev tillslut så att jag både rökte och snusade :-/
Det gäller att man har bestämt sig och vill. Innan det är det svårt att lyckas. Men jag lyckades sluta med både snus och rökning, nästa år i april är det 10 år sen som jag slutade. Och jag ska lyckas med detta också. Jag ska nå mina 60 kilo och behålla vikten sen!

Det blir havregrynsgröt med fiber till frukost, men det är faktiskt gott! Speciellt med pappas hemgjorda äppelmos. Till middag blir det samma som igår. Det kan du läsa om i mitt tidigare plogginlägg. Jag fick över och det var så mumsigt, så det äter jag gärna idag med.

tisdag 20 november 2012

Tallriks modellen

Idag mår jag bra igen. Jag behövde bara vila igår. Idag har Elvis och jag gått en långpromenad. Vi gick över 7 km. Det känns bra att kunna träna igen. Jag mår bra av det. Blir gladare och jag känner ju att kroppen mår bra av att jag rör på mig. Jag har ju tex fått mycket bättre kondition.

Jag har nyss ätit middag. Det blev grillat fläsk, cocktail tomater och keso med svartpeppar. Jag har aldrig varit riktigt förtjust i keso, men jag såg på Facebook igår en vän där som hade lagt ut en bild på vad hon åt, och det var samma som jag åt i dag, fast med biffar isf fläsk. Jag tyckte det såg gott ut så jag gav keson en chans till och åt det till middag idag. Det var faktiskt gott! Det kommer jag att köra med fler gånger. Jag gillar ju inte kokt potatis, så keso kan ju få ersätta potatisen ibland för mig.

Jag fotade tallriken, eller maten på tallriken och hoppas fler blir sugen :-)
Keso är ju bra alternativ då man vill gå ner i vikt. Så här kommer en liten tallriks modell på hur min mat kan se ut nu för tiden =)

måndag 19 november 2012

Snurrig och yr pensionär

Idag mår jag inte bra. Jag har ont i kroppen, lätt huvudvärk, illamående, yrsel, matt och svag i hela kroppen. Allt detta beror på att jag tog ut mig totalt igår. Nina ringde igår och frågade om jag ville följa med till Bollstakyrkan på kvällsmöte. Jag kände redan innan att jag var lite trött. Jag hade tidigare på dagen varit på stan och köpt en gardinstång till vardagsrummet, så jag var lite trött. Men jag tyckte det lät roligt att få träffa lite folk och gå till kyrkan, så jag hängde på. Micke följde också med. Det blev jag och Micke, Nina, Bengt och Ann-Marie som åkte tillsammans. Ann-Marie bor på Victoriagatan, bara en bit från oss, fick jag veta. Hon skulle vara roligt att lära känna lite mer. Hon är jätte trevlig.

I kyrkan var det smockfullt med folk. Dom fick ställa ut extra stolar för att alla skulle få plats. Träffade många fina vänner när, bl.a. Kent och Pernilla från Docksta. Var ju evigheter sen jag träffade dom och jag kände faktiskt inte igen dom. Pernilla kom först fram och pratade, snacka om att jag kände mig dum då jag inte kände igen hon. Jag som var så mycket hos dom då jag bodde i Docksta. Dom var ett jättestort stöd för mig. Sen kom Kent fram till mig, och det hände samma sak, jag kände först inte igen honom..pinsamt!

Mötet var jätte långt. Det höll på i flera timmar och efteråt var det fika. Under mötet blev jag så trött..det blev nästan outhärdligt. Det var inget fel på mötet, det var jättebra talare, men jag blev så trött. När vi bad så var det mer "bönesuckar" som kom från mig ;-)

Men som sagt, så var det kul att träffa folk, speciellt Kent och Pernilla. Idag får jag ta det lugnt. Rummet snurrar om jag rör på mig, så det blir till att chilla lite framför teven och ta det lugnt idag.

Min hjärna funkar inte alls idag. Upptäckte att plattan på spisen var på det högsta sen frukosten i morse, illröd var plattan. Upptäckte också då jag var ute med Elvis och mötte folk att jag nästan sluddrade då jag pratade.
Tappar humöret för ingenting idag. I morse hittade jag inte nycklarna och blev super stressad av det. Det visade sig att Micke hade råkat få med sig dom till jobbet och jag fick inte tag på honom. Och Elvis satt med kopplet vid dörren och undrade varför vi inte gick nån gång. Jag ringde till Mickes chef, som inte var på plats, utan var i Nyland och jobbade. Han i sin tur ringde sin son Jens som jobbar där Micke jobbar, och på så vis fick jag tag på Micke och nycklarna kom till rätta igen. Jag hann tänka allt möjligt innan jag fick tag på Mickes chef. Blev orolig för att jag inte skulle kunna gå ut med Elvis på hela dagen. Dörren längst ner är ju alltid låst, så jag skulle ju inte komma in igen utan nycklar. Tänk vad lätt jag kan jaga upp mig för ingenting då jag mår så här.

Men nu dansar snart tangenterna på min IPhone, så nu blir det te och teve. Blir yr i bollen av att skriva.

lördag 17 november 2012

Spegel, spegel på väggen där...

Jag har skrivit en dikt om utseende fixering. Jag skrev den Dec 2011. Den är inspirerad av en mycket känd saga, jag tror du vet vilken...jupp, Snövit.

"Spegel,spegel på väggen där,
säg mig vem som vackrast är".

Tidernas onödigaste fråga
har vandrat från tid till tid
generation till generation
person till person
spegel till spegel.

Samma svar har spegeln gett,
"Någon annan vackrare är".

Den svarte är för svart
den vite är för vit
den långe är för lång
den korte är för kort.
Listan kan göras lång
för spegeln hittar alltid fel.

Vi väljer att lyda spegeln
till vilket pris som helst.
Vi offrar våra pengar
Vi offrar vår hälsa
Vi offrar tiden
Vi offrar våra relationer
Vi offrar allt,
allt för att spegeln ska bli nöjd.

Men svaret är ändå detsamma:
"Någon annan vackrare är".

torsdag 15 november 2012

En dag med Nina

Idag har jag träffat min kompis Nina. Jag mötte upp henne då hon kom med bussen och sen gick vi på stan. Det finns flera ställen här i Kramfors som har kommit till medan jag har bott på Gotland. Eriks hjälpens second hand är ett av dom ställena. Dit gick jag och Nina idag. Det var första gången som jag var där. Det var härligt, fanns hur mycket som helst! Efter åt gick vi till Åsas café, det var också första gången jag var där. Det är ett mysigt litet café mitt i stan. Jag tog en räkmacka och det gjorde Nina också. Så gott!

Nina är så härlig. Jag är så glad att hon ringde och ville vara med mig idag. Nu är jag trött i skallen så jag vet snart inte vad jag heter, men det är värt att bli lite trött och slut då jag får vara med vänner. Nina är en underbar vän, jag gillar henne!

Men nu ska jag göra mig en kopp te och sätta mig i fåtöljen, dra upp fötterna och bara var. Det verkar som om det blir Svt om astronauter som gäller nu. Micke tittar på det, men det kan jag stå ut med. Bara jag får sitta och njuta med att bara vara och känna en tacksamhet över denna dag. Jag tackar Jesus för min vän Nina och denna dag med henne.

onsdag 14 november 2012

Skriv inte i det!

Idag är jag hundvakt igen. Rasmus är här och Elvis och han busar för fullt just nu. Jag har nyss gått en promenad med dom. Du skulle se Elvis vad lycklig han blev då Rasmus kom i morse och vi gick promenaden. Han är så glad för sin kompis och dom leker så bra ihop. Dom busar så mattorna flyger. Fast det är inte bara mattorna som flyger omkring här när hundarna härjar. Dammråttorna vill visst också vara med då hundarna busar. Nä, idag blir det till att röja här hemma. Tvättsäcken är överfull, men som tur är så fanns det tvätt tid och jag har satt igång första maskinen.

Jag får nog dela upp det, så jag orkar. Jag kan tvätta och börja med städningen idag, och fortsätta att städa i morgon.

Damm torka måste jag göra också, innan det blir så man kan skriva i det *skratt*. Jag har en kylskåpsmagnet där det står "Du får röra dammet, men var vänlig skriv inte i det."
Jag köpte den då jag var på Öland, om jag inte minns fel. Tyckte att den passade till vårt hem, åtminstone ibland.

När jag bodde i Uppsala och gick på Livets ord, hade jag två vänner från Canada som jag blev vän med, Tom och Nicki hette dom. Nicki var nära vän med Carola Häggkvist, vilket jag var glad över eftersom jag då och då fick kläder av hon som Carola hade haft. Men det jag skulle berätta om Tom och Nicki var att dom hade en text på väggen i köket där det stod "Bättre med lite skit i hörnen än ett rent helvete". Hihi, så sant, men den texten är lite för vågad för att jag skulle sätta upp på väggen. Jag undrar om Tom och Nicki förstod vad det stod. Tom kunde ingen svenska och Nicki kunde ganska bra svenska, men dom hyrde lägenheten möblerad och klar medan dom gick på bibelskolan. Efter skolan flyttade dom tillbaka till Canada. Men texten är inte så tokig, tycker jag :-)

Nåja, det var nog med mina dammråttor och Canadensare. Back to the work! Disken först.

tisdag 13 november 2012

Mat mat mat

Ibland känns det som om jag inte tänker på något annat än mat. Det är en del planering och fixande då jag använder appen Shapeup. Jag måste väga varje ingrediens till maten och läsa på förpackningarna i affären, så det inte är för mycket kalorier. Nu har jag ju hållit på ett tag, så nu har jag lärt mig vissa produkter, vad jag kan köpa.
Men som sagt, det blir mycket mat här hemma, åtminstone att hålla på med mat. Jag äter ju mindre portioner nu än tidigare, men jag äter oftare. Det gör ju också att det känns som om jag inte gör något annat än att äta. Men det är kul! Speciellt att motionera, tycker jag om. Laga mat är väl inte så jättekul, men det är gott att äta maten och kul när jag ser resultat på vågen :-)

I går kväll ringde Mari och undrade om vi skulle ut och träna idag. Det gjorde vi. Kl åtta på morgonen stod hon utanför vårt hus och väntade. Tur att jag är morgon pigg. Vi gick över 7 km. Det gick bra. Det var bara en backe, backen upp till bruket, som höll på knäcka mig. Hjälpes vad jobbig den backen är! Jag fick stanna och vila flera gånger.

Ikväll ska jag till Inga-Britt. Nu är det hon som ska ha Mary Kay party. Det ryktas om att det blir morotskaka där ikväll, så det är ju tur att jag och Mari gick dom där kilometrarna i morse :-)

Nä..nu ska jag duscha innan jag börjar med middagen. Mat mat mat..bara mat , hela dagarna :-)

måndag 12 november 2012

Neurologisk förklaring

I natt sov jag dåligt igen för det regnade och blåste så mycket. Nu är det skapligt ute, lite kallt bara, men det är ju november, så det är inte så konstigt. Jag och Elvis kom hem från en promenad för en stund sen.

Det blev en intensiv dag igår och det känns på idag. Det var ju farsdag igår så vi åkte till Sollefteå och firade Mickes pappa på farsdag. Mari, Lars och Jens var också där.

På em var det Gudstjänst i Pingstkyrkan i Kramfors, så vi var på den också. Det var en jättebra predikan av en som heter Per-Allan. Han talade så tydligt så man nästan såg bilder framför sig. Otroligt duktigt och snyggt upplagd var predikan. Även den trögaste, som jag, hängde med i predikan.

Det var fika efteråt och strax innan vi skulle åka hem berättade en person något märkligt för mig och Micke. Han hade fått det från Gud i en dröm och handlade om mig. Det var något positivt, men jag vill inte berätta vad det är. Jag gör som Maria (Jesus Mamma) gjorde. Jag tar budskapet till mig och bevarar det i mitt hjärta. När det har hänt kan jag berätta om det.

När vi kom hem var jag så trött efter dagen så det blev teven testen av kvällen. Idag känns det att man var igång mycket igår.

I morse i Nyhetsmorgon var det en kille där som hade blivit misshandlad. Han hade fått ett slag i bakhuvudet med en halvfull vodka flaska och fick hjärnskador. Det ska göras en film om honom som ska visas i skolorna. Killen blev svårt hjärnskadad. Det märktes tydligt på honom. En sak som han berättade var att han har svårt att skilja på ljud. Om tex några sitter bakom honom och pratar så känns det för honom som om dom pratar direkt rakt in i öronen på honom. Varje ljud, som "vanliga" människor kan sortera bort, kan inte han. Där kände jag igen mig i då det gäller min hjärnskada. Jag har ju en kronisk övertröttbarhet, som inte går över av att sova. Neurologen förklarade för mig att det är för att det andra kan sortera bort, har min hjärna svårt att sortera. Eller jag kan sortera, men varje intryck blir så mycket starkare och hjärnan hinner inte vila.

Jag har fått mina skador genom att jag har legat i hjärt och lung maskin vid flera tillfällen pluss att jag har haft en stroke. Jag har inga synliga skador, mer än att man kan se att jag är trött. Men killen i teve hade synliga skador. Han var duktig, trots talsvårigheter, att beskriva. Speciellt just det där beskrev han bra. Han satte verkligen ord på hur det är.

Nåja, nu ska jag göra en kopp te. Åt lunch för en stund sen. Det blev falukorv idag :-)

Skorpan och jag

Det här är en dikt som jag skrev för snart ett år sen.

Jag gick längst efter vägen.
Jag hade vandrat genom
alla årstiderna.
Jag hade vandrat genom alla ställen.
På alla ställena var det dukat,
men inte för mig.

De sa: Du är för tyst och för livlig.
Du är för korkad och passar inte in här.
Du är för knepig och säger fel saker.

Jag satte mig ner efter vägen,
blickade ut mot vattnet.
Jag kände hur tårarna började
rinna ner för min kind.
Skorpan tittade ut från min ficka,
en råtta jag köpte som vän.
Han klättrade upp på min axel.

Skorpan sa: Vi är lika du och jag.
Vi får ta det som blir över.
Vi blir bort jagade men
vi hittar våra egna bon
där ingen kan nå oss.

Skorpan med sin långa svans
och knappnålsliknande ögon
fick mig att se att det är vi
som är vinnare och de andra förlorare.
Plötsligt förstod jag
varför en råtta blev min vän.

Jag sa: Vi kan hitta vägar
där ingen annan har gått.
Vi kan leva på det andra inte ser.
Det är du och jag mot hela världen
och vi vinner!

lördag 10 november 2012

Ordning & reda, löning på...

Idag tänkte jag göra en nyttig men lyxig frukost eftersom det är helg. Den slutade på 753 kalorier. Jag tog bara ett chibata (stavas) bröd som jag delade så jag fick 2 bitar. Skivade purjolök och aubergine, ost och 3 tsk skaldjurs sallad. Det blev 753 kalorier.

Nä, idag blir det till att gå och hädanefter fortsätter jag med min fiber havregrynsgröt till frukost. Ordning och reda...löning på...öh, någon annan gång!

Jag känner mig piggare nu då jag har hållit på ett tag med träningen och gått ner i vikt. Jag är både piggare och gladare =)

Det finns ganska många vägar att gå här i Kramfors och det är bra eftersom jag fort tröttnar på en och samma väg. Det blir ju mer stadsvandring här än vad det blev på Gotland, speciellt på kvällarna då det är mörkt, då vill jag inte gå i nån mörk skog eller avlägsen väg. På Gotland blev det ofta kvällspromenader vid havet...tjusigt värre! Men då blev jag så upptagen med att njuta av naturen och solnedgången så inte brände jag särskilt många kalorier *skratt*.

Nu ska jag se en stund på X-factor innan jag går ut med hunden.
Här en kvällsbild från Gotland från en av mina kvällspromenader.

fredag 9 november 2012

Glad

Igår visade vågen att jag har gått ner 10 kilo, sen jag började. Det känns så gott och nu har jag bara 3 kilo kvar till mitt mål. Känns bra att jag har lyckats så bra.

Igår fick jag också en glädjande nyhet som gjorde att jag blev ännu gladare. Jag kan inte berätta vad det är eftersom det fortfarande är hemligt, men så småningom kommer jag att berätta det.

Känns bra att leva just nu! =)

I helgen ska jag inte falla i helg fällan, som jag kallar det. Jag har en förmåga att så fort det blir helg vill jag äta nåt gott och äter gärna lite för mycket av det goda. Men nu i helgen ska jag vara stenhård mot mig själv.

Idag ska jag gå en långpromenad. Fast det gör jag ju varje dag nu för tiden.
När jag har nått mitt mål med vikten, ska jag fortsätta med promenaderna. Den enda skillnaden blir att jag inte tänker hålla på att väga allt som jag ska äta.

Nu ska jag koka te och fylla te kannan så jag har te så det räcker under Nyhetsmorgon.

Ha det så bra!

onsdag 7 november 2012

Underbara människor!

Vissa människor är så underbara. Som igår då jag var till kyrkan på bön. Det är sån varm och kärleksfull atmosfär där och alla är så omtänksamma. Jag hade ett böneämne som jag la fram och alla hjälptes åt att be för det, och efteråt kom det en kvinna som var i samma situation och sa så många positiva och upplyftande saker. Man lyfter varandra och bär varandras bördor. Det gör livet lite enklare.

Sen tycker jag det är så bra i den här församlingen, att man kan verkligen vara sig själv. Så upplever jag det iaf. Jag är ingen person som pratar särskilt mycket bland folk, och har ofta svårt att hitta orden. Ibland tänker jag, då någon pratar med mig och jag nästan inte säger nåt, att personen tror nog att det är nåt fel på mig. Men jag har märkt att dom gillar mig ändå och det är jättemånga som har sagt att dom är så glada för att vi har flyttat tillbaka till Kramfors. Det är kul att höra.

Idag blåser det som bara den så jag har tänkt att stanna inomhus en hel del idag och laga mat. Jo, du läste rätt! Jag ska göra honungstekt kyckling och ris och jag ska göra ordning potatisbullar och bacon till Mickes matdosa och eventuellt nån maträtt till. Det gäller att passa på då energin och lusten finns. Det är bra att göra storkok så man kan göra matdosor och frysa in.

Från det ena till det andra. Jag köpte tidningen "Må bra" här om dagen för att det finns många bra och kalorisnåla recept i tidningen. Där fanns det en flera sidors artikel där Angela Kovács berättar om sin tro och hur hon blev en kristen då hon var 45 år. Angela Kovács är mest känd som Irene Huss i svensk deckare. Det var en jättefin och stark berättelse som jag tycker att du som läser detta också ska läsa.

tisdag 6 november 2012

Vandraren har många vägar

Träningen går jättebra! Igår gick jag och Elvis sammanlagt 12 km. 3 km gick vi tidigt på morgonen och 9 km gick vi mitt på dagen. Det var så skönt att gå och Elvis blev för en gångs skull trött. Annars brukar han vila i typ 10-15 minuter, sen vill han leka eller göra något annat. Men igår blev han trött och låg ganska länge efter promenaden.

I morse väntade jag tills det hade blivit lite ljusare och gick runt Flogsta. Det är så mörkt där och ödsligt, så jag väntade på dagsljuset och gick halv åtta ungefär. Det blev bara en halv timme senare än vad vi brukar gå.

Idag känns det i benen, så det blir ingen 9 km promenad idag. När vi gick så långt igår gick vi förbi Björknäs. Konstigt att jag fortfarande får ångest och är på väg att spy varje gång jag ser Björknäs byggnaden, men det går ju över så fort jag har gått förbi den.
För övrigt är det en trevlig promenad sträcka.

Här är ett collage på Elvis, som jag har gjort :-)

söndag 4 november 2012

Andrum bland granar och gravar

Igår kväll lyxade jag på med ostbågar och Brie ost då jag tittade på "Så mycket bättre". Jag tyckte jag var värd det efter allt slit med träningen.

Förutom att jag tränade igår, så hälsade vi på min svärmor och hennes man, och vi åkte till kyrkogården där jag tände ett ljus i minneslunden för Mormor & Morfar och Farmor & Farfar. Dom är inte begravda här i Kramfors men det är ju det minneslunden är till för, att tända ett ljus för dom som man inte har på nära håll eller som inte har någon grav. Det var så fint med alla ljus på kyrkogården.

Jag gillar kyrkogårdar. När jag var i 20 års åldern och bodde i Docksta, så bodde jag alldeles i närheten av kyrkan. Det hände att jag gick upp till kyrkogården och satte mig, bara för att få lugn och ro. Det var ju inte nån folkstormning där precis, och dom som var där, störde inte. De låg så tysta och stilla i sina gravar ;-)
Men det gav mig sånt lugn att bara gå omkring och titta på alla gravstenar som berättar med en väldigt kort text, en historia. Vad dom jobbade med, hur gamla dom blev och familjegravar hade ju ännu mer att säga. Ibland stod det en bibelvers på stenen, och man kunde ana att personen var kristen.

På senare tid har det blivit skogen som har blivit mitt andrum. Kanske för att jag har hund. Det hade jag inte då jag bodde i Docksta.

Idag ska vi till kyrkan, men inte till kyrkogården idag. Det blir till Pingstkyrkan här i Kramfors. Vi har liksom haft svårt att komma iväg. Förra söndagen skulle vi till kyrkan, hade vi planerat, men då ringde min bror och ville hälsa på. Det var ju trevligt förstås, så det blev vi glada för.
Men idag ska vi komma iväg har vi tänkt.

Men nu ska jag fixa lite frukost

lördag 3 november 2012

Var rädd om ditt hjärta

Du som har följt min blogg vet att jag ofta drömmer konstiga drömmar på nätterna. I natt hade jag en till konstig dröm, som jag aldrig har drömt tidigare.

Jag drömde att jag köpte ett stort fint hus. Precis ett sånt hus som jag ville ha. Det låg i ett villa område, hade övervåning och det var byggt av dimm rosa tegelstenar. Det var precis ett "Angelica hus". På övervåningen fanns det 3 eller 4 sovrum, jag kommer inte riktigt ihåg. Det fanns också ett teve rum på övervåningen. Jag började inreda och tog ett av sovrummet till mitt sovrum. Rummet bredvid valde jag ut åt min dotter Regina, som bara var hos mig på loven. Jag ställde ordning Reginas rum, så som jag trodde hon ville ha det. Hennes fina smycken, prydnader och tavlor satte jag så det blev riktigt fint. Hon fick också en himmelsäng. När jag nästan hade inrett hela övervåningen, bara ett eller två sovrum kvar, träffade jag på en god vän. Han hade en kompis som behövde någonstans att bo och undrade om han fick bo i ett av mina rum, jag hade ju så många, menade han. Jag visste inte vem hans kompis var, men jag litade på min vän och tyckte synd om hans vän som inte hade någonstans att bo, så jag sa att det gick bra.

Min väns kompis kom strax efter och flyttade in. Han såg inte ut som jag hade väntat mig. Han såg mer härjad ut och såg inte ut att vara den skötsamme typen. Men jag ville inte döma folk efter utseende, så han fick flytta in. Han gick direkt till Reginas rum och sa "Det här rummet vill jag ha!"
Jag protesterade och sa att det var min dotters rum. Han lovade att bo i något annat rum då hon var här. Jag ville inte såra honom. Så jag gick med på det.

Han började plocka upp sina saker och inredde det efter sin smak. Det rosa lilla flickrummet med himmelsäng, förvandlades till ett mörkt rum med saker, affischer och tavlor med motiv som jag inte stod för. Men jag tyckte synd om den hemlöse mannen och ville inte såra honom, så hans saker blev kvar. Jag var rädd hur alla hans saker skulle påverka min dotter då hon sov där, men jag ville ju inte vara besvärlig mot mannen, så det fick vara kvar.

Efter en tid började han inreda teverummet med volanger. Det var iof inte så farligt, det var ju bara volanger, men det var inte min stil.

Jag minns inte riktigt vad som hände där, efter det. Men någon, om det var min vän eller någon annan, sa att jag måste säga ifrån annars tar han över hela mitt hus.

Drömmen slutade med att jag var ute och gick med några personer i det bostadsområdet där jag hade köpt huset. Vi kom till ett vackert hus med dimmrosa tegelstenar. Jag sa att det huset en gång hade varit mitt, men mina vänner trodde mig inte.

Det var drömmen och jag började genast undra vad drömmen betydde. Jag tänkte på hjärtat. Om vi inte är rädd om vårt hjärta, våra drömmar, visioner och värderingar, utan låter andra ta över mer och mer och vi godtar det, för att vi inte vill såra. Då tappar vi tillslut oss själva. Vårt hjärta blir fyllt med annat än det vi en gång trodde på.

Vi kanske har relationer med folk som vill försöka pracka på oss sina värderingar. Även om dom tycker att det är rätt, så behöver inte du tycka det.

Följ ditt hjärta och håll det rent!
Släpp inte in något som inte känns som du och framför allt inte det som känns fel. Lyssna till ditt hjärta!

Om du ändrar på dig för att inte såra någon, eller för att inte verka tråkig, eller vad det nu är..så signalerar du till dina barn att det är ok.

Det har vid flera tillfällen kommit personer till mig som har tyckt att jag ska börja med yoga. För mig känns inte det rätt, eftersom det kommer från olika religioner som inte jag tror på. Jag har inte hoppat på yoga, som tur är. Men jag hade lika gärna kunnat gjort det för att inte såra dom som rekommenderade det, eller för att inte verka för tråkig. Men det är inte jag. Släpper jag in det i mitt liv så vad blir då nästa grej?
Jag klandrar inte andra som håller på med yoga. Var och en får ta sina beslut i livet, men jag vill inte hålla på med det.

Döm inte andra men bevara ditt hjärta!
Vi har ingen rätt att peka och döma andra. Jag känner många som håller på med yoga och jag känner ännu fler som dricker alkohol och tar droger och jag har träffat folk som har annat tro än mig, och det respekterar jag. För om jag inte kan respektera andras tro och livs val, så ska jag inte räkna med att andra respekterar mitt. Att inte döma handlar inte om att man accepterar det i sitt eget liv och öppnar upp för det. Det handlar om att man älskar och ser den andra människan som hon/han är.
Vi kan bara vara förebilder genom att inte fylla vårt hjärta med det vi inte står för och att vara oss själva.

Bevara ditt hjärta! Låt ingen ta det ifrån dig. Du ska vara du som du är och inte fylla ditt liv med sånt som inte är du.
Om du ger efter för andra så kommer du tillslut att "gå förbi det hus som en gång var ditt". Det som hade kunnat vara ditt var nu stulet av någon annan och ingen skulle tro att det en gång var du som bodde där.

fredag 2 november 2012

Bara 4 kvar

Idag har det varit en bättre dag. Det har visserligen varit regnigt, men det har sin charm det också. Blir så där höstmysigt då regnet smattrar mot taket och man får tända värmeljus.

Jag har ju börjat motionera och tänker mer på vad jag äter. Mitt mål är att gå ner till 60 kilo, för det vägde jag då jag flyttade till Gotland. När jag flyttade därifrån vägde jag 13 kilo mer.


                                 Så här ser jag ut nu. Har bara 4 kilo kvar att gå ner.
Det känns bra att jag lyckats så bra. Jag använder en app som heter Shapeup som hjälper mig att hålla koll på kalorierna. Den säger till då det blir för många och för lite, och det är jättebra för mig.


                                     Bra med fågelperspektiv, då ser man smalare ut ;-)


                                        Hihi...blev ett ego blogginlägg ikväll :-)
Men det är ju bättre än inlägget jag skrev igår kväll, då såg jag sur ut :-)

Är glad idag! Kanske för att Shapeup lät mig äta pizza idag. Men nu blir det en kopp te och invänta
X-Factor.


Jag vet en kärlek

Här kommer en dikt som jag skrev 2006.

Jag vet en kärlek som är sann,
som ser det ingen annan kan.
En kärlek som ser varje brutet mod.
som helar en blödande klenod.

Jag vet en kärlek som offrade allt,
som kom till jorden som en människogestalt.
Han såg de sargade och slagna,
och grät med de som av sorg var tagna.

Jag vet en kärlek som är blodröd,
som kommer från honom som ser din nöd.
Hans kärlek ser dina djupa sår
och älskar dig med en kärlek som består.

Jag vet en kärlek som gör allt nytt,
som kan göra ditt liv helt förbytt.
När du gråter är han dig nära.
Genom mörka stunder vill han dig bära.

torsdag 1 november 2012

Lite kvälls svammel

Känner mig lite trött och sliten. Har varit lite låg hela dagen idag. Kanske för att jag blev påmind om något jobbigt igår. Men jag har försökt att göra saker som jag tycker om att göra, tex promenader med min fina kompis Elvis. Det får mig att tänka på något annat för en stund.

Tänk att det är november redan. Det är inte klokt vad fort tiden har gått. Vi flyttade från Gotland till Kramfors i augusti och nu är det redan november. Men det är bra att tiden går, för vad skulle man göra annars...om tiden stod stilla, menar jag?

Har varit igång sen fem i morse, så ögonen går snart i kors, men jag ska sitta uppe ett tag till. Vill ju umgås med min kära man. På dagarna ser jag ju inte han, så det gäller att ta vara på tiden som man har med varandra...för tiden den går, som sagt!

Äsch..vad svammlig jag är i kväll. Får väl skylla på tröttheten. Här kommer en bild på en trött och lite sorgsen jag..åtminstone ser jag ut att vara det.