Den nakna konstnären

Den nakna kocken har man ju hört talas om, men den nakna konstnären..ja, det får väl vara jag det..bild på det ser du längre ner i blogginlägget...nä..toker, jag skojar bara!!

Men igår då jag målade med olje färger, så var det inte bara målarduken som hade fått färg. Halva köket hade lite färgglada fläckar lite här och där och inte minst på mig. Mina händer har jag fortfarande inte fått ren. Jag har fått bort fläckarna i köket. Men den där plattan som man har färgen på då man målar, den har säkert nåt tjusigt konstnärligt namn, men jag kallar den för plattan för jag har ingen aning om vad den kallas. Den blev bara skitigare och skitigare ju mer jag försökte få ren den. Det är ju tur att jag har en till. Micke ska ta hem tinner idag, så får vi väl se om det hjälper.

Men åter till rubriken. Idag har jag målat också, fast på en ny tavla, för den andra har inte torkat än. Jag hittade en oöppnad ask med akvarell färger, som är Reginas. Men hon målar inte med akvarell och den har hon haft i flera år utan att öppna den, så jag tog mig friheten att använda hennes färger. Jag får väl köpa nya till henne om hon ändå vill ha kvar dom, men hon har slutat målat och dessutom målade hon inte med akvarell, så det går nog bra att jag tog dom. Hon är nog bara glad att dom kommer till användning. Jag var lite rädd att de skulle vara för gamla, men dom fungerar bra.

Med tanke på hur mycket jag sölar ner då jag målar så hade jag bara underställ på mig då jag målade. Dvs lång kallingar med tillhörande under tröja. Det är ju inte hela världen om det kommer färg på det, även om jag försöker undvika att få färg på kläderna, och än har jag inte det. Så helt naken är jag ju inte, det hade varit en syn för grannarna det *skratt*.

Nån vidare konstnär är jag inte, men jag tycker det är roligt att hålla på. En sak som jag tänkte på igår var att jag såg på Desperate Housewives på femman och sen stängde jag av teven och teven sattes inte på igen förren Micke kom hem från jobbet. Det kändes bra, tycker jag! Annars brukar teven gå varm här hemma, men eftersom jag målade och var ute en hel del igår, så blev det inte så mycket tv tittande under dagen för mig.
Vi träffade Bilbo och hans mattar igår. Vi brukar träffas nästan varje dag och hundarna får springa lösa och leka.

Jag sätter ut en bild på tavlan som jag började med idag. Det ska ju bli blommor på trädet också, och kanske nåt mer. Pricken under trädet ska bli ett äpple :-) ska måla dit nåt blad också.

Nåja, jag är ingen Picasso.. Men jag har roligt och det är ju det viktigaste.

Målning

Då har alltså jag äntligen kommit igång med mitt målande. Det är riktigt kul faktiskt! Men det blir ju aldrig det man har tänkt att måla, inte för mig iaf. Men det är lite kul med det också. Det får bli det det blir liksom. Jag målar med olje färger, vilket innebär att det ska torka länge. Så nu har jag den på torkning innan jag kan fortsätta med den. Det är mycket kvar på den, men det är lite bra tycker jag att den tar tid att måla. Då kan jag titta på den och fundera på hur jag ska fortsätta sen. Hade färgerna torkat fort så hade jag nog bara kladdat på tills den var klar och det hade jag nog varit på en timme.
Men jag blir trött i huvudet av att måla, ändå målade jag bara i lite drygt en halv timma. Det blev lite för länge, men det är svårt att sluta då det är roligt.

Jag har inte riktigt kläm på hur man rengör penslarna och sånt sen. På asken står det att man ska använda såpa och vatten. Jag har ingen såpa hemma så jag har dom i ett glas med vatten och allrengörningsmedel. Det fungerade bra på händerna iaf. Jag ska köpa såpa idag. Men jag hoppas inte jag har förstört dom nu.
Jag måste försöka få tag på ett staffli. Jag har inget vettigt ställe att ha tavlorna på då dom ska torka. Just nu ligger den på köksbordet. Men där kan jag ju inte ha den.

Tänk vad häftigt det hade varit om jag hade ett eget litet rum där jag kan hålla på med att måla, skriva och pyssla. Ett eget litet kryp in. Jag hade ett sånt rum då vi hade hus. Men på den tiden målade jag inte så det var mer ett skriv och läs rum. Nu då vi har lägenhet, och bara en tvåa, så blir det ju svårt att ha så. Men jag saknar ett sånt rum.
Nåja, köket duger väl också till att måla i.

Nu ska jag vara lite modig och lägga ut en bild på tavlan som jag håller på att måla. Den är inte klar på långa vägar, men du får en liten blick på vad jag målar.

Vovvar, snö och utflykt

I morse då jag klev upp blev jag nästan chockad. Det är bara -5 grader ute och den som mäter från flygplatsen visade bara -1 grad. Jag gillar iof kyla, men det är inte så praktiskt då man har hundar. Elvis tål kylan mer nu, men han har ju mer päls bu också, men inte blir det några jättelånga promenader då det är över -20.

Igår lånade vi min svärmors hund Rasmus för att Elvis skulle få en kompis att leka med och för att Rasmus ska få vänja sig mer att få vara med oss. Inga-Britt, som min svärmor heter, ska operera ryggen och kommer inte kunna ta hand om Rasmus då på ett bra tag, så då ska han få bo hos oss.

Rasmus har varit hos oss tidigare, men bara över dan, så det är ju bra att han får vara med oss lite då och då så han vänjer sig. Men det var kallt igår och trots att vi tog hundarna till ett öppet fält och släppte dom lös och hade bollar med oss som vi kastade, så ville Rasmus hem. Den enda av dem som tyckte det var roligt var Elvis. Trots sin fina jacka så frös Rasmus nåt så vansinnigt mycket och förstod inte alls det roliga med att jaga en boll i minus grader, då man kan ligga hemma i sin korg. Så det blev en väldigt kort utflykt igår.

Nu på morgonen har jag och Elvis gått en timmes promenad. Det var skönt ute, lite för varmt för min smak, men Elvis slapp ju frysa iaf. Nu blev det ett annat problem istället. Eftersom det är så varmt ute så klumpar sig snön och fastnar i pälsen på Elvis. Då vill han inte gå av den anledningen. Alltid är det nåt! Men han har fått en varm dusch när vi kom hem så nu är alla jobbiga snöklumpar borta.

Jag har funderat på att gå till Icktjärn idag. Jag gruvar mig att gå dit för det är så backigt dit. Hem är det ju nerför, så då går det ju bra. Det är så fint där och nu har jag köpt en termos, så jag kan ta med mig choklad eller te. Har tagit fram bröd ur frysen för jag har tänkt göra mackor och ta med mig. Prinskorv sen i jul hittade jag i frysen och köttbullar. Jag tog fram det också så kan Elvis få det i sin matsäck. Det räcker till att göra en matlåda till Micke också, som han kan ta till jobbet i morgon.

Vi får se hur jag gör om jag går till Icktjärn. Om jag tar det väldigt lugnt så borde jag klara det. I värsta fall får jag väl vända om. Det är ca 3 km dit, så om jag tar det lugnt och vilar mycket, så borde jag klara det. Sen kan jag sitta ner och njuta av den vackra naturen och fika.

Här är en bild på mig och Rasmus från igår då vi var ute och en bild på Elvis i glasögon :-)

Kan du se?

Den här dikten heter "Kan du se?" och den skrev jag för nåt år sen. Om det nu är någon som tror att jag och min man Micke har problem, så kan jag säga med en gång att vi har det bra. Dikten har inget med min man att göra. Det är ren fiction, men jag vet att många har det så här i sina äktenskap.

Kan du se tårarna som rinner,
som jag har visat öppet,
men ändå dolt?

Kan du se såren i min själ
som svider och blöder
av skärvorna i vårt liv?

Kan du se mig söka
närheten och kontakten
som vi en gång hade?

Jag kan se dig när du
smeker en annan kvinnas kind.
När du drömmer dig bort
och viskar hennes namn.

Bara för att få kladda på lite hur jag vill

Hihi, jag tycker denna video med Nanne påminner lite om mig. Jag blir lätt rastlös. Det började sen jag slutade jobba och blev sjukpensionär. Trots att jag inte har så mycket ork så blir jag trött på att ständigt vila och se på tv. Jag vill liksom att det ska hända nåt. Sen jag började med mina promenader så har jag lättare att koppla av.

Jag skulle behöva nån sysselsättning som jag kan styra upp själv. Ingenting med krav och måsten, för jag vet ju inte när min kropp säger ifrån, så jag kan ju inte lova nåt. Nånting som tar 20-30 min per dag. Jag funderar på att börja måla. Jag är helt värdelös på att måla, men jag behöver ju inte måla för att ställa ut. Jag kan ju måla bara för min egen skull, bara för att få kladda på lite hur jag vill.

Det ska jag börja med!

En vän för livet

Här kommer en liten dikt som jag har skrivit. Jag minns inte när jag skrev den.

Din blick såg mig
och jag blev fast för dig.
Din värme värmer mig
och jag vet att det är vi.
När alla andra sviker
finns du kvar.
Du lägger dig tätt intill mig
och torkar mina tårar
med dina kyssar.
Dina ögon lyser av trofasthet
och jag vet att jag har funnit
en vän för livet,
och den vännen, är du.

Att bara vara

Idag är det -23 grader. Jag och Elvis har gått en tidig morgonpromenad. Men det blev ombytta roller idag. För en gångs skull ville jag vända om och gå hem efter bara en kvart, men Elvis ville fortsätta gå. Det var inte så mycket pga kylan som jag ville hem, jag var bara så trött. Efter att ha lovat Elvis en längre promenad senare idag så gick han med på att gå hem.

Jag förstår inte vad det är! Jag känner mig så trött och slut och får ont i bröstkorgen för minsta lilla. Ibland går det bra och orkar tom att gå långa promenader, medan jag andra dagar får ont av att bara bre en macka. Dom dagarna är det soffan som gäller hela dagen. Jag måste ju ut med Elvis ibland, men då blir det korta promenader.

Idag, förutom en långpromenad med Elvis, så blir det att göra så lite som möjligt. Ska äta gott! Jag köpte hem laxfilé fylld med västerbottenost igår, men det blev aldrig att jag åt den eftersom Micke överraskade med smörgåstårta, så idag blir det golax :-)

Jag är så glad att kylan har kommit tillbaka. Det var så varmt i helgen. Igår var det bara -16. Men nu är kylan tillbaka. Jag älskar att vara ute på vintern. Jag tycker bara det är lite trist att jag inte kan åka längdskidor. Jag orkar inte det pga hjärtfelet. Men huvudsaken jag kan vara ute. Jag hoppas bara jag blir piggare snart. Jag har en tendens att bli lite deppig om jag måste sitta och se på teve hela dagen. Jag vill vara ute i naturen, speciellt på vintern.

Idag ska jag ut och bara njuta av den friska luften och naturen. Jag måste köpa en termos, den vi hade har försvunnit. Tänk dig en kylig vinterdag med varm choklad och mackor. Helst ska man grilla, men när jag är själv duger det bra med choklad och mackor och en fin miljö..helst utan folk. Det måste ju va en av de bästa grejorna med livet. Vi får se hur det blir idag. Det måste ju ändå vara mer hälsosamt att sitta ute i naturen och vila och bara vara, än framför dumburken och bara vara.

En dikt som jag har skrivit

Här kommer en kärleksdikt som jag har skrivit. Den heter "Jag älskar", och jag tror jag har haft den här på bloggen tidigare, men är inte säker. Isf kommer den i repris nu.

Jag älskar, när vi älskar
till morgonens första ljus.
När dina fingrar fumlar i mitt hår
och du viskar att jag är allt.

Jag älskar när dina händer
smeker min rygg
och dina läppar kysser
min mun på ett sätt
som säger att det är vi.

Jag älskar när du värmer mitt hjärta
med orden från ditt hjärta,
och du får mig att känna
att jag är speciell, för dig.

Jag älskar då du rör vid mig
på ett sätt som ger mig ro.
Då tiden känns som om den
har stannat, för att vi ska ge mer
av varandra, till varandra.

Jag älskar, när vi älskar...
...till dagens sista ljus.

Mitt nya jobb

Idag har jag tagit ner julgardinerna och satt upp lite mer vårliga..eller vardagliga, eller vad man nu vill kalla dom. Alla som känner mig väl vet att det inte är mycket som jag är bra på, och framförallt inte inredning. Alltså, visst har jag ett visst öga för inredning. Jag kan ju se om nåt blir fint eller inte, men jag har inte förmågan att göra det.
Det har väl en viss del att göra med att motoriken inte är som den ska vara. Jag har ju gjort tester hos neurologen, pga min stroke, där jag fick göra olika tester, bl.a. Motorik tester. Fin motoriken är bra men det är lättare saker, som tex att hälla upp vatten i ett glas från en tillbringare, som jag har problem med. Är jag dessutom trött, vilket jag är jämt, eftersom jag har en kronisk övertröttbarhet, så blir problemen större.
För att förklara på ett lite enklare sätt så är jag klumpigare än vad man annars ska vara. Jag har lite klumpigare rörelser än vad man ska ha.
Nåja, för att komma till saken, jag ville bara förklara så ni förstår varför det blev som det blev. Jag strök båda gardinlängderna. Blev trött av bara det, men jag ville få klart, så jag fortsatte efter en bara kort paus. Det gick hyfsat bra att få ner julgardinerna, men när jag skulle sätta upp dom nya, så krånglade det. Den ena delen av gardinstången åkte ur, for in genom lampskärmen på golvlampan :-/
Jag lyckades också riva ner en ljuslykta och en vas innan jag var klar. De nystrukna gardinerna hade blivit skrövliga igen innan jag hade fått upp dom. Men det syns inte så mycket, tror jag. Dessutom fick jag rejält ont över bröstkorgen och hjärtat, eftersom jag hade arbetat med armarna högt, och det ska ju inte jag som har hjärtfel göra.
Vad säger ni? Inredare kanske vore nåt för mig, sätta upp gardiner och så ;-)
Kanske ska bli mitt nya jobb ;-)
Nä, jag är ju ingen Lulu Cartner precis.

Efter att ha vilat, så har jag bara ett lätt tryck över bröstkorgen nu. Det går över! Jag blir bara så ledsen att minsta lilla grej, som är lätt för andra, ska vara ett helt företag för mig att göra. Men det är ju så. En annan har väl nåt annat att kämpa med.

Det är minus 27 grader idag, så det blir inga långpromenader med hunden. Men hunden måste ut även då det är kallt, så det gäller att klä sig ordentligt.
Sätter in en välklädd jag som är på väg ut med hunden och bildbevis på att jag faktiskt fixade att byta gardiner, även om det inte var helt lätt.

Överöst med kärlek

Jag har fått så mycket kärlek, både igår och idag. Det är verkligen något som har gjort mig glad, jag behövde det!

Igår tog jag en kort promenad med Elvis. Jag gick rundan som bara tar 10 minuter att gå. Han hade ju fått en längre tidigare på dagen. Då träffade vi en engelsman med två hundar. En var en Jack Russell terrier som hette Queen, och den andra var en jättestor hund, nån form av kamphund, tror jag. Engelsmannen pratade som Tony Erwing från Let's dance :-)
Jag hade lite svårt att förstå vad han sa ibland, men jag tror han sa att den stora hunden hette Lady Di.
Vi lät hundarna busa och dom kom jättebra överens. Engelsmannen ville att vi skulle träffas fler gånger då vi kan släppa dom. "jag tror inte mina grannar gillar hundar", sa han och pekade på gården som hade skyltar om att man inte ska rasta sin hund där. Han tyckte vi skulle gå någon annan stans nästa gång, där dom kan vara lösa. Det var en bra idé, tyckte jag.
När vi skulle gå hoppade Lady Di upp mot mig och la sina enorma och tunga tassar på mina axlar och pussade mig i hela ansiktet. Det värme ända in i hjärtegropen.

Idag ville inte Elvis följa med på promenaden för det är -24 grader idag. Efter 10 minuter ville han hem. Jag vill inte truga honom när det är så här kallt, så jag gick hem med honom. Men jag tog själv en liten promenad. Då mötte jag Bilbo, Elvis svarta pudel kompis, som han brukar leka med. Bilbo kände igen mig på jättelångt avstånd, eller ganska långt, och blev överlycklig och sprang mot mig. Han blev nog lite besviken då inte Elvis var med, men han hoppade av glädje mot mig och pussade mig i hela ansiktet. Jag blev så glad! Hundar kan verkligen visa kärlek och dom blir glad att se en.

Jag var inne på stan för en stund sen och tog en fika på ett café. Jag valde ett ställe som jag trodde skulle vara lugnt, men ack vad jag bedrog mig. Det var jättemycket folk där. Men det gick bra ändå. Jag hittade ett ledigt litet bord vid ett fönster i hörnet, där satte jag mig. Det var nog bara nyttigt för min socialfobi att sitta där. Har ju svårt att vara i folksamlingar, eller med folk över huvud taget, så det var nog bara nyttigt för mig :-)

När jag kom ut från cafeét och var glad att jag hade överlevt, så kom en liten svart lurvig sak med stickad polotröja springande mot mig. Det var en hund så klart, och innan hundens matte hade vevat in hunden med flexi kopplet, så han han säga hej till mig med ett leende :-)

Kommer sen hem och får tusen pussar av Elvis :-)
Behöver jag säga att jag älskar hundar?

Vinter utflykt

Idag är det också -22 grader. Jag, Micke och Elvis gjorde en liten utflykt till Icktjärn här i Kramfors. Vi gick ut på isen på sjön och busade med Elvis.

Jag fotade och filmade. Några foton ser du här nedanför. Jag älskar vintern!
Det är så kul, för min dotter Regina är lika dan. Det är nog bara hon och jag som säger: "yes, det är svinkallt ute, idag blir det picknick".

Jag har haft sms kontakt med Regina idag och hon var så besviken att det bara var -15 grader där. Hon gjorde en utflykt till skogen med sin hund Alice idag och hade nyponsoppa och mackor med sig. Det är min jänta det!
Lik sin mor :-)
Att sitta på en strand i stek het sol har jag aldrig förstått mig på, vad är det för härligt med det?

Nåja, här kommer lite bilder.

Snor rekord och personligt rekord

Idag är det -22 grader här i Kramfors. Men det är fint ute, även om det är lite kallt. Det är så här vinter ska vara, tycker jag. Jag tog en promenad utan Elvis idag. Jag gick 8,5 km. Det är mitt personliga rekord sen jag började med RunKeeper.

Det är så otroligt skönt att gå och vackert ute. Men jag såg nog inte riktigt klok ut. Jag hade ju pälsat på mig ordentligt och jag såg att både halsduken och pälsen på mössan blev rimfrostigt. Snorig blev jag också. Jag slog nog både Helena Bergström och Tomas Wassberg i hästvägar när det gäller snor. Men nu är jag hemma. Har vilat en stund och ska snart åka och handla. Det blir varma mackor idag. Mums, det är gott!

Jag tog några bilder när jag var ute och gick. Här är bilder från kyrkviken.

Pokerface

Min dröm om att få skriva sångtexter håller på att bli uppfylld. Jag skrev en text som heter "Pokerface" för flera år sedan, men har inte hittat någon som vill, kan eller har tid att tonsätta den. Jag känner ju inte så många musiker så jag har ju inte så många att fråga. Men tackvare en underbar vän som har söner som är musiker, så blir min text tonsatt. En av sönerna, som heter Mathias, jobbar med texten, och i morse fick jag ett smakprov på mailen. Det är en jättefin melodi. Duktig kille det där!

Nu hoppas jag att den kommer till användning. Jag kan ju inte sjunga och spela, men jag hoppas att någon annan vill det, när den är klar. Jag är ju inte ett smack tecknisk av mig, men om jag lyckas så ska ni få höra den här på bloggen när den är klar. Nu har Micke vaknat så nu ska jag spela upp den för honom. Ha det bäst!!

Gotlänning på tråden och bra musik

Idag har jag orkat lite mer än vad jag gjort de senaste dagarna. Förutom två långpromenader så har jag kört tre maskiner tvätt, handlat och plockat undan lite i lägenheten. Jag börjar väl komma igen nu efter stor helgerna. Det är ju roligt med att träffa släkt och vänner, men det tar också på krafterna.

Den här låten här ovanför tycker jag så otroligt mycket om. Oavsett vad folk tycker, tänker och säger om oss så är vi vackra. Du är vacker och jag är vacker!

Idag har jag pratat med min kompis Christina på Gotland. Det var roligt att höra hennes röst igen. Vi får väl se när vi får möjlighet att åka ner till Gotland. Jag funderar på att bjuda hit mina vänner till sommaren. Dom har ju inte sett hur vi bor.

Äsch...jag hade så mycket i huvudet som jag hade tänkt blogga om men minnet är inte alltid det bästa. Innan jag hade startat datorn, så hade jag glömt vad jag skulle skriva. Men låten är ju bra, den kan du ju lyssna på! :-)

Ord

Skrev den här dikten i en period då jag tyckte folk pratade bara massa ord, men dom menade sällan det dom sa. Det var under en period då jag kände mig väldigt missförstådd och utanför. Jag sökte mig mycket till naturen och mina djur blev de jag litade mest på och kände mig trygg med.

ORD

Ord är ett språk,
fast oftast utan mening.
Ett obegripligt babbel
som i slutänden
inte något vettigt sagt.
Jag lyssnar till ord
som bildar en mening
i det tysta.
Hundens blick vid ytterdörren,
marsvinets glädje över
äppelbiten hon just fått,
lövens viskningar i vinden,
snigeln jag nästan trampade på,
vildkaninens spår i snön
och dess hålor i marken,
fossilen jag hittade på stranden,
spindelns nät som ger
mig rysningar...
..och förundran,
talar mer till mig än tusen ord
från människors läppar.

Ur gängorna

Jag känner mig lite ur gängorna nu för tiden. Visst känns det här året hoppfullt. Jag vet två stora saker som ska hända i år, men det är då.
Just nu känns det som om allt står stilla. Jag är glad och har frid i själen, som man säger i kyrkliga sammanhang. Men en gnutta vemod finns ändå. Jag känner en viss hopplöshet över att jag är så orkeslös.
Jag har ingen inspiration till något. Igår försökte jag skriva en dikt. Jag skrev den helt spontant på Facebook. En del gillade den, men självkritisk som jag är så var inte jag nöjd med den.

Jag skrev en sångtext för några år sen, som jag hoppas kunna bli en sång nån dag och som används. Det är väl en sån där fånig dröm jag har, som jag får ibland när jag tycker livet är tråkigt. Eftersom skriva är det jag är bäst på så hoppas jag på att kunna använda det mer. Jag kan ju inget annat. Tänk om jag kan få sprida budskap inte bara genom dikter, utan genom sång också. Nu kan ju inte jag sjunga, men någon annan kan ju sjunga den.

Har en vän som är med i en kör och hon har fått texten som jag skrev och ska ge den till en kvinna hon känner i kören, så kanske hon vill tonsätta den.
Hoppas kan jag ju alltid göra, men jag hoppas inte för mycket. Texten är rätt så tung, tungt budskap, men viktigt.
Kanske är det svårt att tonsätta såna texter, jag tror det.

Den handlar om en tjej som på olika vis har farit illa, tom av sina närmaste. Hon tar på sig en roll, ett pokerface och utåt sett är hon kall och hård, men inombords sårad och kränkt.
Det är så lätt att vi dömer människor efter deras utseende och stil istället för att se människan bakom alla masker och fasader.

Men nu kurrar min mage alldeles förfärligt, så nu ska jag fixa frukost.
Det har blivit många slapp dagar, även fast jag sköter promenaderna bra. Har inte så mycket lust till så mycket mer. Men det är ok det med, att bara vara, bara det går över ;-)
Här kommer en bild på Micke och Elvis som slappar framför teven. Det måste vara nåt intressant eftersom Elvis också tittar på teven :-)

Bröllopsresa

Till våren har jag och Micke varit gifta i 10 år. Det ska vi fira genom att åka till en av semifinalerna för Eurovision song contest i Malmö. Vi hade tänkt att gå på den rätta finalen, men det kostade för mycket. Den svenska melodifestivalen kanske ger mer i musikväg än en semifinal för Esc, men samtidigt så tänkte vi att Esc händer ju inte så ofta i Sverige, men melodifestivalen är varje år. Det är väl klart att vi väljer att åka på Esc. Det är ju själva upplevelsen som är det stora.
Vi har bokat ett dubbelrum på ett hotell inne i Malmö också. Det märktes att vi var i sista minuten. Vi tog det sista lediga dubbelrummet på det hotellet, och när vi bokade biljetter till semifinalen så fanns det bara 17 platser kvar om man ska ha sittplats där vi ska sitta. Ska man åka till Esc så gäller det att vara ute i god tid.
Det ska bli så roligt att åka dit!

Igår tog jag en bild på Elvis som jag vill visa. Han ser så mysig ut där.

He e ba te å dra åt remma!

Igår tog jag tag i träningen igen på allvar efter helgerna som har varit. Jag gick 6 km. I morse gick det inte lika bra. Jag gick rundan som i vanliga fall tar 40 minuter att gå, men idag höll jag på i nästan 55 min, för det var snor halt ute. Jag fick gå med pytte små steg på vissa ställen.

Det är roligt att prata med äldre människor. Igår pratade jag med en kvinna som tycker att ett klädesplagg fortfarande är nytt om man haft det i fem år. När man haft det i 10 år kan man börja fundera på att köpa ny.
Men man ska absolut inte slänga det. Lappa ihop och ge bort till nån second hand, ska man göra då :-)

Jag berättade att jag köpt nya byxor eftersom jag gått ner så mycket i vikt.
"Men det är väl onödigt att köpa nytt!", sa hon.
"Jag har inga byxor annars".
"Det är väl bara att ta ett bälte å dra åt". :-/
"Det är 13 kilo som jag gått ner, inte 3 kilo", svarade jag.
Jag fick inget direkt svar på det.

Jag kunde inte låta bli att le inombords, när jag pratade med henne. Hon har ganska sköna kommentarer på det mesta, och lägg till en hyfsad bred norrländsk dialekt, så blir det hur bra som helst.

Men från det ena till det andra...här kommer lite hundbilder på Elvis & Rasmus från nyårsaftonen.

Nytt år och nya brallor

Då var det ett nytt år igen då. Jag tror det här året blir bra, jag hoppas på det. Förra året slutade lyckligt. I augusti flyttade vi från Gotland tillbaka till Kramfors, och än så länge trivs vi bra här. Min dotter och hennes pojkvän var här i juldagarna och vi fick en fin jul ihop med dem och mina föräldrar. Sista timmarna på året spelade jag Bingolotto med Micke, Inga-Britt och hennes man. Jag vann 250 kr. Inte mycket, men bättre än ingenting. Så idag hämtade jag ut min vinst och gick och köpte mig ett par nya byxor. Jag har ju brist på byxor nu när jag gått ner i vikt. Jag hittade skit snygga brallor, som är helt i min smak. 250 kr räckte ju inte, så jag fick lägga till lite. Tur jag hade pengar kvar av de jag fick i julklapp. Sjukpensionen räcker ju inte så långt, den går till räkningar.
Du ser en bild på byxorna här nedan.

Ha det bäst!