Jag vet en kärlek

Den här låten finns med på Simon Ådahls skiva Big Bang, som jag köpte då han var i Ullånger.

Jag vill dela med mig av en dikt som jag skrev 2006. "Jag vet en kärlek" heter dikten.

Jag vet en kärlek som är sann,
som ser det ingen annan kan.
En kärlek som ser varje brutet mod,
som helar en blödande klenod.

Jag vet en kärlek som offrade allt,
som kom till jorden som en människogestalt.
Han såg de sargade och slagna
och grät med dem som av sorg var tagna.

Jag vet en kärlek som är blodröd,
som kommer från honom som ser din nöd.
Hans kärlek ser dina djupa sår
och älskar dig med en kärlek som består.

Jag vet en kärlek som gör allt nytt,
som kan göra ditt liv helt förbytt.
När du gråter så är han dig nära.
Genom mörka stunder vill han dig bära.

Bara en dröm

Den här låten med Jill Johnson tycker jag är bra.

Jag vill dela med mig av en dikt som jag skrev i November 2011. Den heter "Bara en dröm".

Natten är över
Jag vaknar upp
Ser mig omkring
Vill se om allt
bara var en dröm
Men du är borta
Likt löven på träden
som fanns kvar då du gick
En kvarglömd tröja
Shortsen jag köpte till dig
talar om att du en gång var här
Nu sover du hos någon annan
som får finnas vid din sida
Du har ändrat ditt nummer
Bytt adress
Vill inte bli nådd
Jag lägger mig ner
Vill somna om
för att vakna på nytt
och hoppas att allt
bara var en dröm

Midsommarhelg

I fredags var det ju midsommarafton. Hela den dagen tillbringade vi med Inga-Britt och Palle. Vi åkte till Bönhamn. Det är otroligt vackert där. Jag älskar alla de där ställena vid höga kusten. Vi hade fint väder och det var så härligt att gå omkring där. Vi fikade på ett café också. På hemvägen stannade vi vid en gårdsbutik och gick in där. Jag köpte hallon och lakrits te. Det hade jag inte druckit tidigare. Det var gott!

På kvällen åkte vi hem till Inga-Britt och Palle. Där blev det god mat och jordgubbstårta.

Igår var vi mest hemma. Jag och Micke fick hjälpa en berusad ung tjej som hade råkat illa ut. Åtminstone antog vi det med tanke på att hon bara hade linne och trosor på sig och hade en stor blåning på låret. Hon låg på marken utanför oss men reste på sig då hon såg mig och ville komma in. Jag släppte in henne. För att göra en lång historia kort, så slocknade hon i trapphuset. Micke kontaktade polisen och både polis och ambulans kom och tjejen fördes till sjukhus. Hon var svår att få liv i men när hon vaknade var hon mycket ledsen och minns inte vad hon hade varit med om. Stackars tjej! Jag blir så berörd av sånt här och jag blir så arg på alkoholen som ställer till med så mycket skit. Hon var ju helt försvarslös, den stackars tjejen. Det kändes ändå skönt att hon fick åka med in till sjukhuset. Då vet jag att hon får vård. En fylle cell hos polisen hade inte känts lika bra.

Med Elvis medicinering går det fortfarande inte bra. Jag pratade med veterinären i torsdags och då bestämde vi att vi ska ta halva antibiotika tabletten på morgonen och andra halvan på kvällen, isf att ge hela på morgonen, för att se om han får behålla det. Det gick bra tills igår kväll. Då kräktes han. Veterinären sa att om han kräks ska vi sluta med antibiotika och kontakta dem. Det gick inte att få tag på någon igår kväll så jag ska ringa nu istället. Vi får se hur det går och vad de säger.

Här kommer bilder som jag tog då vi var i Bönhamn.

Är du oäten?

Den här sången som Tomas Ledin sjunger på ångermanländska tycker jag är så varm och fin, så jag vill dela den här i bloggen.

För dig som följer hur det går för Elvis, kan jag berätta att han tål inte antibiotikan. Han kräks. Det är ju väldigt allvarligt, eftersom antibiotika är det enda botemedlet mot anaplasma. Nu ska vi prova att köra utan antibiotika tills på torsdag, och då ska jag prata med veterinären igen och vi ska göra en ny plan. Anledningen att han ska vara utan antibiotika är för att få ur det ur kroppen. Sen kanske vi delar upp dosen på flera gånger under dagen istället för att ta allt på morgonen, eller prova en ny antibiotika. Vi får se vad veterinären säger på torsdag.

Jag vet inte om jag kommer att skriva mer här innan midsommar, så därför vill jag önska dig som läser min blogg en riktigt trevlig midsommar.

.Ny dag, nya möjligheter, ny nåd

I natt har jag haft jobbiga mardrömmar om sånt som jag har varit med om. Då är det skönt att börja dagen med att lyssna på den här sången med Carola.

Nu är det en ny dag med nya möjligheter och ny nåd från Herren. Jag är inte så pigg. Har ont i halsen och öronen och mår allmänt dåligt, men jag får göra det bästa av dagen.

Här är en dikt som jag har skrivit. Den heter "Tåren".

Vem kan laga
tåren som föll?
En pärla av vatten
glittrande som kristall
talar tusen ord
och inga alls.
Farande mot golvet
bär den sin hemlighet
Kraschad i bitar
stark som få.

Drömmar

Alla har vi olika drömmar och mål i livet. En dröm som jag har, som hela tiden kommer tillbaka till mig, är att bli använd av Gud genom mitt skrivande. Jag vet att jag redan har blivit det genom böcker som jag har gett ut och genom att jag har lagt ut dikter på olika sidor på nätet. För mig är inte det viktiga att tjäna pengar, utan det viktiga är att mina dikter får komma till användning. De jag hoppas helst på att nå är människor med "trasiga själar". Människor som av olika saker inte mår bra. Jag tror att en stor anledning till att jag känner lite extra för de människorna är för att jag själv inte alltid har mått så bra. Jag skulle önska att mina dikter finns i väntrum på sjukhus, vårdcentraler, i dagrum på gruppboenden mm. Jag skulle också önska att de finns i rum dit människor söker lugn och återhämtning, tex klostret i Rättvik. Eller det kanske ligger utanför Rättvik. Jag har aldrig varit där själv men känner personer som har varit där och det ska vara bra. Hade jag haft råd skulle jag skänkt böcker och tavlor till sådana ställen.

Som det ser ut nu så har jag inte ens råd att ge ut fler böcker och för att göra tavlor behöver jag mycket hjälp. Ett annat problem är att jag känner att orken inte riktigt finns. Viljan har jag, den ligger på typ 150%. Men det är mycket jobb med både att ge ut böcker och göra tavlorna. Störta jobbet är när det är klart. Då ska jag nå ut med dem. Hitta kunder som vill köpa. Jag heter ju inte Tomas Tranströmer precis ;-)
Är man inte känd så ligger jobbet helt på en själv att det blir sålt. Nåja..det är som jag brukar säga: man ska aldrig sluta drömma. Den dag man inte har några drömmar blir livet trist. Det är bättre att se på målet än på hindren. Tyvärr gör vi oftast tvärtom.

Keep on walking and don't stop dreaming!

Anaplasma

Igår åkte vi till veterinärhuset i Sundsvall med Elvis igen. Vi hade tid där för att göra röntgen på ryggen. De har ju snart gått igenom hela hunden, så nu tänkte de att det kanske är ryggen. Jag föreslog att de tar prover för att se om han har någon fästingburen, så de tog såna prover också. De proverna visade positivt på en sjukdom som heter anaplasma. Den får man genom fästingar. Vi flyttade från Gotland i augusti förra året, så han måste haft smittan redan då. Veterinären sa att det finns två typer. Den ena blir man akut sjuk ganska snabbt och botas genom antibiotika. Den andra kommer mer smygande, vilket gör att det tar längre tid innan man söker vård och svårare att komma på vad det är. Här uppe i Norrland, åtminstone inte på kliniken vi var på i Sundsvall, har man stött på anaplasma. Den är ovanlig, speciellt här uppe i Norrland. Problemet är att om hunden går med det länge så kan den bli kronisk. Det vet vi inte än om den har blivit det på Elvis. Han ska äta antibiotika i tre veckor nu till att börja med. Om det inte hjälper så visste inte veterinären hur man går vidare, eftersom han inte haft sånt fall tidigare. Men han skulle ta reda på det.

Jag tycker vi blev väl mottagna. De var snälla och gulliga mot Elvis och veterinären lyssnade på oss. Jag är glad att han lyssnade på mig då jag föreslog att man tar prover på Elvis för att se om han har en fästingburen sjukdom. Jag är bara besviken på mig själv att jag inte har tänkt på det tidigare. Jag har tänkt att eftersom han insjuknade under vintertid och dessutom i Norrland, så trodde jag inte att det var det. Jag visste inte att det kan ta tid innan symtom visade sig.

Nu hoppas jag och ber till Jesus att antibiotikan hjälper. Jag tror inte att jag skulle klara av att förlora Elvis.

Förresten! Röntgenbilderna på ryggen var bra.
Jag tog några bilder igår. Att han har munkorg beror på att de kan bli förvirrade och arga av det lugnade medlet, så det tar de på dem alltid för säkerhetsskull.

Big Bang

Igår kväll åkte jag, Micke och Ann-Marie till Ullånger och lyssnade på Simon Ådahl. Det var riktigt bra! Äntligen ett kvällsmöte som jag orkar hålla mig vaken på ;-)

Simon spelade låtar från sin nya skiva Big Bang. Min favoritlåt är "Jag tror inte på Simon Ådahl". Ja, ni fattar ju själva..med såna sångtitlar och Big Bang som namn på sin skiva, så är den inte tråkig :-)
Jag och Micke köpte skivan.

Idag ska vi, åtminstone jag, till Pingstkyrkan här i Kramfors. Vi ska väl städa lite också. I morgon ska vi ha Rasmus, så då är det ju bra om det är någorlunda städat här hemma. "Men är inte Rasmus en hund?",undrar du nu, du som har läst min blogg tidigare. Jo, det är han, men hundar har oftast ägare. Hon ska ju hämta och lämna Rasmus, och sen kanske hon vill ha lite fika. Det hoppas jag på att hon vill.

Men nu orkar inte jag blogga mer. Jag lägger ut en bild på Simon Ådahl som jag tog igår. Jag rekommenderar verkligen dig att köpa hans skiva Big Bang. Ha det bäst!!