Kramfors

Kramfors

tisdag 29 oktober 2013

Bebis på besök

Igår hade jag valpen Vissla igen. Det är inte många lugna stunder då hon är här. Full rulle hela tiden. Men det är ju så det är att ha en liten bebis på besök. 
Visst gjorde hon några försök till att sova, men allting är ju så spännande, tycker hon. 


Nä..om jag ska ta å sova en stund.


Zzzz


Va!! Vad va det för ljud? 

Inte många sekunder sömn där inte.

På kvällen var jag helt färdig. Jag somnade runt sju och vaknade i morse då Micke klev upp. Jag antar att jag behövde dom timmarnas sömn. 


Hej, jag heter Petter! ;-)

Jag var nog lite i en "Petterbubbla" hela dagen i torsdags då jag såg Petter här i Kramfors. Jag gillar hans musik. 

Idag, på em ska jag ha Vissla igen. Det blir bara i tre timmar, så förhoppningsvis orkar jag hålla mig vaken ikväll. 

Ta väl hand om dig du som läser detta och tack för att du tog dig tid att läsa min blogg. 

torsdag 24 oktober 2013

Från hundvakt till en rapp rappare


Tidigare i veckan var jag hundvakt till Sabinas lilla valp Vissla. Det var roligt och full fart på henne. 


Elvis blev av med sitt hundben.


Tänk inte ens tanken din lilla pudel att ta tillbaka benet som jag nyss stal ifrån dig.


Igår var jag hundvakt igen. Då var Rasmus här. Han fick följa med oss på en långpromenad med Bojan, Anne och Bilbo. Jo, Elvis var också med såklart. 
Bilbo blev så förtjust i Rasmus och ville hela tiden vara med honom. Man kunde nästan tro att Rasmus var en löptik, så intresserad som Bilbo var av honom. 


Idag öppnades gallerian här i stan. Rapparen Petter stod och sålde och signerade sin bok "16 rader" i bokaffären i gallerian. Självklart passade jag på att fota honom :-)


Det var många som ville få sin bok signerad och Petter var riktigt rapp med pennan. Där gick det undan! Men då är han ju rappare också ;-)

Det var väldigt mycket folk inne i gallerian. Det var näst intill hopplöst att ta sig fram där, så jag stannade inte länge. Jag gick runt och tittade så gott det gick. Jag får titta mer sen när det har lugnat ner sig med folk där. Gallerian lär ju finnas kvar. 

Nu blir det mat!! Ha det bäst!! 

måndag 21 oktober 2013

Inte sån händelserik helg

Till skillnad från förra helgen då vi var i Mellansel och jag hamnade på IVA pga allergichock och att vi blev vittne till en singelolycka, så har den här helgen varit stillsam. Jag är väldigt förkyld och har varit sängliggande hela lördagen och söndagen. Det har blivit mycket film, som det oftast blir då man är sjuk. 
Jag mår inte så bra idag heller, men jag måste börja röra på mig. Jag får se om det blir nån promenad med Bojan, Anne och hundarna idag. 

Vintern är på ingång och det gläder mitt norrländska hjärta. 


Idag är det -9 grader ute. Det är skönt! 

Den här veckan händer det en del trevliga saker. På torsdag öppnar den nya gallerian här i stan. Det blir bra det! Jag har ju några julklappar kvar att köpa och dom ska jag köpa i gallerian, har jag tänkt. 


Petter, ni vet rapparen, ska komma till Hola folkhögskola och ha en föreläsning om hur han blev artist. Dessutom är det försäljning av hans bok "16 rader". Jag läser ju sällan böcker, så nån bok lär jag inte köpa. Det är mer föreläsningen som jag är intresserad av. Men jag har ingen att åka dit med, så jag tror inte att jag kommer att åka dit. 


Elvis mår fortfarande bra! Hans mage krånglar ibland, men med tanke på hur sjuk han har varit och faktiskt nära på att dö, så känns en krånglig mage som en bagatell. Vi har varit in på Lantmagasinet här i stan och beställt hem hans mat. De hade bara små påsar av det i butiken, men nu i veckan ska de få hem större säckar. Det är viktigt att han äter bra mat när hans mage är så där. 


Tittut! Jag gillar den här bilden på Elvis :-)

Nån kyrka har det inte blivit för mig på flera veckor. Har vi inte varit borta så har jag varit sjuk eller väldigt trött. De i församlingen lär väl tro att jag har flyttat igen. Men så fort jag blir fri hostan, snuvan och febern så ska jag dit. Jag saknar gemenskapen som finns i församlingen. 

Nåja, nu ska jag snyta mig och fixa lite frukost. Ha det bäst!! 

torsdag 17 oktober 2013

Säg mig var du står



Det här youtube klippet är från Körslaget i lördags där Carola sjöng "Säg mig var du står" ihop med körerna. Bra låt, bra sång, snygg klänning och bra ös, det är vad jag tycker. Men jag läste i Carolas blogg nu på morgonen att Carola själv inte var helt nöjd med sig själv där. Hon tyckte att hon lät för anfådd då hon sjöng och klänningen hade blivit uppsydd för mycket av skräddaren, men det fanns ingen tid att ändra på det. Dessutom har folk skrivit till henne att hon såg rund ut. Varför skriver man det till henne? Jag hör inte att hon låter anfådd och klänningen är skitsnygg på henne. Anorexismala artiser finns det alldeles för många av. Det är bara bra att hon har lite hull.

Nåja, det var Carola det! Själv har jag åkt på en förkylning. Jag har jätteont i öronen och halsen och näsan rinner. Det blir till att käka halstabletter, te med honung och ta det lugnt. Eller, lugnt och lugnt...jag ska ut med hunden förstås. Jag ska träffa Bojan och Anne, om inget annat inträffar. Jag ser genom mitt fönster att första snön har kommit. Små lätta snöflingor faller mjukt ner utanför mitt fönster. Mysigt! Det blir roligt för Elvis och hans kompis Bilbo! Jag hoppas det kommer så pass mycket snö att de kan busa i snön.

Nä..nu blir det en halstablett, honungste och en varmare tröja. Jag fryser!

Ha det gott kära du som läser min blogg!

måndag 14 oktober 2013

Händelserik helg

Ja, den här helgen blev lite mer händelserik än vad vi hade tänkt. Tyvärr en del händelser som inte var så kul, men mycket som var trevligt också. 

I lördags åkte jag och Micke till mina föräldrar i Mellansel. Min syster Linda och hennes familj var också där. Det var roligt att träffa dem alla, och lilla Lovis har redan blivit tre månader. 


Jag med min systerdotter Lovis. 


Pappa som läser saga för min systerson Till. 

På em ställdes det fram en skål med nötter. Jag älskar nötter, så jag åt glatt av dem. Inte jättemycket, men bra många. 
Efter bara en stund började det att klia på händerna och sedan spred det sig över hela kroppen. Jag blev svullen runt ögonen och röd över hela kroppen. Jag har aldrig reagerat på nötter tidigare. 
Det blev till att åka in till akuten. 
Där fick jag hjälp på en gång. Jag fick 12 kortisontabletter och nån annan tablett mot allergi. Jag fick frossa under tiden jag var där, men efter ett tag så avtog frossan och jag blev mindre och mindre röd. Klådan och svullnaden runt ögonen försvann också. Jag fick som tur var inga andningssvårigheter, men läkaren tyckte jag lät tjock på rösten. 


Jag fick en kanyl i armen ifall de skulle behöva ge mig mer medicin akut. Sen blev det en enda lång väntan. De ville ha mig under observation i minst fyra timmar, och eventuellt skulle jag läggas in. Som tur var så slapp jag läggas in och jag var tillbaka i Mellansel runt halv nio på kvällen. 


Elvis hade väntat på oss i hallen hemma hos mamma och pappa. Han tyckte inte alls det var kul att vi bara åkte iväg så där utan honom. 

Men väl tillbaka i Mellansel så fick vi äta älgstek, klyftpotatis och kantarellsås. Det var så gott! Jag han se lite av Körslaget som Carola var med i den här gången. Körerna sjöng Carola låtar. 


På söndagen kom min faster Marianne och hälsade på i Mellansel. Det var så länge sen jag träffade henne, så det var kul att hon kom. Vi han prata lite och äta tillsammans innan vi åkte hem. 

På hemvägen blev vi vittne till en otäck bilolycka. Det kom en bil bakom oss som körde väldigt fort. Han var nära på att köra in i oss i den farten, men precis innan han var på väg att träffa vår bil, svängde han av mot en mindre väg, utan att bromsa. Bilen studsade två varv innan den hamnade på taket på andra sidan vägen. Vi stannade så klart. Det var två yngre killar i bilen som klev ur själv. En av dem blödde kraftigt från huvudet. Killen som blödde ringde själv efter ambulans och två ambulanser kom dit och hämtade dem. Brandmän kom dit också och de ville att vi skulle stanna kvar tills polisen kom, eftersom vi var de första vittnena. De gjorde vi och vi berättade vad vi hade sett. Polisen tog våra namn och telefonnummer ifall vi skulle behöva vittna i rätten. Det hoppas jag verkligen att jag slipper. 

Ja, det blev en händelserik helg. Vissa saker som akuten och bilolyckan var inte så trevligt. Men jag är glad att jag fick träffa min faster Marianne och de andra. 

Det var tänkt att jag och Micke skulle gå på en konsert i Ö-vik med Frank Ådahl. Vi skulle vara med min vän Marie. Men jag var så trött igår efter allt, så jag orkade helt enkelt inte. Det var synd, för jag hade gärna varit där. 

Helgen blev som den blev och nu är vi hemma igen. Det känns skönt det också. Idag ska jag bara ta det lugnt. Jag känner mig inte så pigg idag. Vila och undvika nötter ska jag göra idag. Ha en bra dag du med och tack för att du tittade in i min blogg. 



torsdag 10 oktober 2013

Höst


Äntligen har jag kommit för mig att fota hösten. Jag älskar verkligen den här årstiden och Oktober är nog den månad på året som jag mår bäst. Det är inte för varmt och inte för kallt, och dessutom blir man ju så glad av höstens alla vackra färger. 


Jag hoppas på många fler såna här fina dagar och att vi får en lång höst. 


Elvis lyste verkligen upp då jag släppte lös honom bland löven. Han sprang och skuttade som en kalv som blivit utsläppt på grönbete på våren. Jag fick säga åt honom att stå still så jag kunde fota honom. 


onsdag 9 oktober 2013

Fin fina pudeln


I måndags var Elvis till frissan. Han blev så fin. Bilden ovan är före klippning. 

Här är Elvis efter klippningen. Det blev en riktig kort sommarfrissa så här på hösten. Det blir bra, för då hinner han få en lagom tjock päls till jul utan att behöva se ut som ett troll. 


Min fina älskling! 

Igår träffade jag och Elvis våra vänner Bojan, Anne och pudeln Bilbo. Vi gick en promenad ihop. Det är så roligt att jag kan gå promenader med Elvis igen. Han mår riktigt bra nu. Jag och Micke törs inte riktigt andas ut än. Det har ju kommit bakslag förr. Men vi är glada att han mår bra just nu. 

Idag blir det promenad med samma gäng som igår. Vi brukar mötas efter halva vägen var, och sen går vi tillsammans. 

Ha en bra dag! 

söndag 6 oktober 2013

Handtaget ut



Den här låten "You raise me up" med Josh Groban spelades på radion här om dagen då jag satt i väntrummet på Folktandvården. Den är så bra!

Igår såg jag och Micke en film som heter "3096 dagar". Det är en film som är gjord på Natascha Kampusch självbiografi om åren i fångenskap efter att hon som tioåring blev kidnappad. Det var sån stark film. Naturligtvis var den jobbig på många vis och jag blev starkt berörd av den. Men det var fantastiskt att se hennes sätt att överleva. Tex ritade hon ett nyckelhål och ett dörrhandtag på dörren där hon var instängd. Dörrhandtag fanns ju bara på utsidan. Hon sparade tomma toalettrullar och gjorde olika glada figurer av dem, så hon fick se "ansikten". Hennes katt som hon hade som tioåring, och som brukade sova med henne, ritade hon av på väggen bredvid madrassen. Jag rekommenderar dig att se filmen, men vill också säga att det är ju långt ifrån en lätt film att se.

Jag tycker filmen är så talande. Det finns ju olika typer av fångenskap och fängelser. Man kan ju vara fångad fast man egentligen är fri. Jag menar, vi kan fastna i sånt som hände för länge sen. Vi kanske grubblar och tänker på det som har varit och missar därför livet just nu. Naturligtvis vet jag att man kan ha gått igenom så svåra saker som har gett väldigt djupa sår, och det kan man ju inte bara "ställa undan" bara så där. En del saker behöver man kanske hjälp med att bearbeta. Men jag tror det är viktigt att man ser det där "handtaget" ut och inte ger upp hoppet, även fast det ser helt omöjligt och mörkt ut. Jag tycker Natascha är ett otroligt bra exempel och förebild på just detta.

Ge inte upp! Även om det tar tid och allt ser mörkt ut, så ska vi inte ge upp.


onsdag 2 oktober 2013

Tacksam

Igår var det en bra dag, igen :-)
Jag var ute stor del av dagen. Vi har ju sån otroligt fin höst. På morgonen var jag ute själv och gick stavgång en timme. Senare på fm var jag och Elvis ute och på em, runt två, så träffade jag Sabina och hennes son Anton och lilla valpen Vissla. 


Anton och Sabina med valpen Vissla. 

Det blev ju inte så lång promenad nu då Anton var med. Vi tog det lugnt, stannade några gånger och tittade på vattnet i ån, som Anton var så fascinerad av. 


Anton hittade en perfekt plats att sitta på och titta på vattnet som forsade i ån. 


Fina Anton! Tänk att lite vatten i en å kan vara så fascinerande. 

Idag ska jag tillbringa em i tandläkarstolen. Det blir mindre roligt, men det känns skönt att få det gjort. 

Ha en bra dag allihopa!