Om du kunde se vad jag ser

Hej på er alla! Jag tänker dela med mig av en dikt som jag har skrivit. "Om du kunde se vad jag ser", heter den. Guds kärlek till oss är så mycket större än vad vi kan tänka oss. 

Om du kunde se vad jag ser,

så skulle du se en vacker diamant,

en juvel som ingen annan är lik.

Hela jag blir varm när den ler. 

Om du kunde se vad jag ser,

så skulle du se en dyrbar klenod.

Varje spricka och stötta kanter

spelar ingen roll då jag på den ser. 

Om du kunde se vad jag ser, 

skulle du förstå att mitt hjärta bubblar över.

Mitt hjärta är fyllt av kärlek till den,

för den kärlek tillbaka till mig ger. 

Om du kunde se vad jag ser

skulle den aldrig tvivla på min kärlek.

Den jag ser är obeskrivligt vacker

och det är du, mitt barn, som jag ser. 

Din Gud

Promenader & H Weichbrodt

Jag har haft en sån härlig helg. I lördags gick jag och Elvis en långpromenad med våra vänner. Hunden Milo och hans Husse följde också med. 

Bilbo, Elvis och Milo på promenad. 

Dax för godis.

Milo efter att ha busat i snön. 

Den här veckan har vi haft en ekumenisk bönevecka. Vi hade en präst som heter Hans Weichbrodt, som bland annat är känd från kristna tv-kanaler, som var här och talade. I lördags var han i Pingstkyrkan och talade. Det var första gången som jag hörde honom. Han är mycket duktig på att predika och lättsam att lyssna på. 

Hans Weichbrodt i Pingstkyrkan i Kramfors. 

I söndags var det mässa i Mariakapellet. Jag var där och det var smockfullt med folk. Platserna räckte inte till så man fick ställa ut extra stolar. Det var mycket folk i Pingstkyrkan också när Hans Weichbrodt var där. 

Jag satt på kyrkbänken näst längst bak så att få några fina bilder med mobilkameran kunde jag ju glömma. Fotade iaf den här. Den blev suddig, men fin ändå. 

Utanför kapellet gick det bättre. Tog några fina bilder av stora kyrkan. 

Nu blir det frukost för mig. Havregrynsgröt med fiber och lingonsylt är gott. 

Vintertider hej hej vintertider

Nu ser det ut som om vintern har kommit på riktigt. Bättre sent än aldrig, som man brukar säga. Min hund Elvis är inte lika förtjust som jag över kylan. Han ligger helst hemma under en filt då det är uppåt -20 grader ute. 

Elvis värmer sig under filten efter en promenad i kylan. 

Jag tog en promenad själv, utan Elvis, nu idag. Det blev en liten fotorunda med vintermotiv. 

Det är så fint med snö. 

I det här huset, de två fönstren längst upp till höger, var min och Mickes första gemensamma lägenhet. 

Elvis med kompisen Bilbo på promenad här om dagen. 

Frosten på fönstret kan vara väldigt vackert, som här. 

Och här. 

Så, det var lite vinterbilder som jag har tagit. Hoppas du uppskattar vintern lika mycket som jag gör. Annars kan jag ju trösta dig med att årets vinter blir nog kort med tanke på att den kom så sent. Snart är det sommar igen! 

Ha det bäst och ta det lugnt på vägarna, du som kör bil och i pulkbacken, du som är där :-)

Stulna år

Den här filmen såg jag för några dagar sen. Jag hade sett den tidigare, för flera år sen, så jag visste att den var bra. 

"Stulna år" heter filmen och är baserad på en sann berättelse. Angelina Jolie gör nog sin bästa roll i den här filmen. Helt klart en sevärd film, så den rekommenderar jag att du ska se. 

Här i Kramfors har vi en räv som är vilsen. Den har funnits här länge och överlever genom att äta från soptunnor och tigga mat från oss människor. Jag stötte på den räven här om dagen då jag var ute och gick stavgång. Den kom fram till mig och stod max en meter från mig. Den var lite rädd för mina gåstavar, så jag satte ner mig på huk och la ner stavarna på marken. Den tittade på mig som om den ville ha något att äta. Tyvärr hade jag bytt jacka. I den andra jackan hade jag Elvis hundmat, men i den här hade jag inget. Det kändes lite surt att inte kunna ge den nåt att äta. Jag tänkte ta en bild på räven medan den stod så nära framför mig och tiggde med sina fina rävögon. Innan jag hade fått upp mobilen ur jackfickan, tagit ur den ur fodralet, tryckt på paus på runkeeper-appen och fått fram så jag kunde fota den, så var räven på väg bort. 

Detta var det enda jag fick av räven. 

I torsdags var jag till Sollefteå sjukhus och träffade min hjärtläkare. Allt såg bra ut. EKG var oförändrat, blodproverna och blodtrycket var bra och på ultraljudet såg han inga konstigheter. Det var lite pyspunka vid klaffarna, men det har jag haft tidigare. 

Nu är det två år tills nästa gång, såvida inte min läkare från Umeå också vill träffa mig. Han skulle ringa till honom och höra om jag ska träffa honom också. 

Idag har jag tänkt att gå till kyrkan och höra vår nya pastor predika. 

Ha en fin söndag du som läser min blogg! 

Servitris i högklackat

I söndags var det årsmöte och välkomsmöte för det nya pastorsparet. Det var min grupps tur att ha serveringen. Så i lördags var jag och några till i kyrkan och ställde i ordning borden och dukade. Det var beräknat att 50 personer skulle äta. 

Fint blev det när det var klart. 

På söndagen var det alltså dags. Vi hade beställt rostbiff och potatissallad från Konsum och Rosi och A-C hade gjort jättegoda marängtårtor till efterrätt. Vi blev där från 10:30 till ca 15:30, så du kan ju gissa att jag var trött efteråt. 

Dessutom hade jag gått i högklackat hela dagen, det kändes i fötterna. Jag har ju inga andra skor. Mina knallröda vinterkängor med dubbar och reflex passade inte så bra till kjol, tyckte jag. Så det fick bli högklackat. 

Igår var jag inte alls pigg, speciellt inte på fm. Men det var ju inte så konstigt med tanke på att jag hade varit igång hela söndagen. Men det är ju nåt som går över med vila, så det är ju ingen fara. 

Igår var Elvis till frisören. Han blev jättefin! 

Nyklippt och fin! Han fick behålla päls på öronen för det sägs ju att det ska bli kallare. 

Sötnosen min!